Båttrafikens historia

Innan Kvarnholmsvägen byggdes och Värmdövägen breddades, var det svårt för arbetarna att ta sig till Finnboda Varv, kvarnen Tre Kronor och superfosfatfabriken i Gäddviken. Istället åkte man båt:

Färja mellan Hästholmen (senare Kvarnholmen) och fastlandet (Västra Sicklaön)

Stockholms ångluspsbolag underhöll en sjöförbindelse mellan Finnboda, Gäddviken och Dockan (Svindersvikens innersta vik) till exempelvis Djurgårdsbrunn, Räntmästarrappan och Tegelviken. Sträckan trafikerades en gång på morgonen och en gång på kvällen. Pendelproblemet löste sig när bostäderna på Finnberget byggdes i slutet av 1940-talet.

Superfosfatfabrikens båt Gäddviken

På 1920-talet fram till 1939 hade kvarnen Tre Kronor tillsammans med J. V. Svensons Motorfabrik i Augustendal motorfartyget Avance II till personaltransporter. Kvarnen hade även en ”färja” mellan ön och fastlandet. Superfosfatfabriken i Gäddviken hade sin egen båt.

Barnängsbryggan med båten Nackanäs till höger och Danviksklippan i bakgrunden

I mitten av 1800-talet trafikerades sträckan Danvikstull – Stubbsund (Järlasjö) av ångbåten Sikla. Enligt Nackaboken 1973 var båten för 32 passagerare antagligen hjuldriven med träskov. Efter 1863 trafikerades Hammarby sjö istället av ångslupen Nackanäs från Barnängsbryggan (Södermalm) till Nacka bro och Stubbsund.

Men det var inte bara yrkespendlare som använde sig av båtar. Sidenfabrikören Almgren och familj bodde på de varma sommarmånaderna på Svindersvik gård därifrån han roddes varje dag in till staden av dallkullor.

Dagens båttrafik

Idag trafikeras Saltsjöqvarn och Finnboda (och senare Kvarnholmen) av Vasakronans M/S Ballerina och M/S Kanholmen inom projektet SjöVägen som medfinansieras av Nacka kommun, SL, HSB, JM och Elite Hotel. Båtlinjen går mellan Nybroviken och Nacka strand.

Saltsjöqvarn trafikeras även av M/S Emelie som går mellan Lumabryggan och Nybroviken. Stockholm stad och Ressel rederi AB står bakom det här projektet.

Henriksdalshamnen trafikeras av M/S Lotten och M/S Lisen som går mellan Lumabryggan – Henriksdalsbryggan – Barnängsbryggan. Stockholm stad och Ressel rederi AB står bakom det här projektet.

2 reaktioner till “Båttrafikens historia”

  1. Informationen vidarebefordrad till Föreningen Sicklaslussen och Föreningen Ran. Besökte själv Motala Verkstads museum i torsdags. Intresserad av ytterligare info. Är själv bosatt där kaptenen ”Nackanäs-Pelle” hade sin bostad. Om den båt som nu trafikerar sjöarna, se http://www.ran.se/

  2. Sthlm, Lörd. 23/2 2013
    Hej,

    Ångslupen S/S NACKANÄS. Beställd hos MMV med No SR 235, år 1875.

    Måste tyvärr meddela att felaktigheter smugit sig in både i ”Nackaboken” och på den här websidan. Enligt Sjöhistoriska museet i Sthlm och Motala Mekaniska Verkstad (numera ett museum) beställdes en ångslup med namnet ”NACKANÄS” av min anfader, Hovintendenten A. Börtzell, år 1875, med beställningsnummer SR 235, och maskinstyrkan anges till 5 Hk. Konstruktör var R. Anrep. Beställarens namn angivet på konstruktionsritningen. Av någon outgrundlig anledning saknas denna uppgift totalt, både i ”Nackaboken” och på den här websidan.
    En helt annan person uppges vara beställare.

    Det kan också vara så att både bokens författare och den här websidans ansvarige utgivare helt har missat att det kan röra sig om 2 separata beställningar, utförda av 2 av varandra oberoende beställare vid 2 olika tidspunkter.

    Till utseende är ångslupen exakt som avbildat på diverse här publicerade fotografier.

    Skulle gärna ha förmedlat en kopia på sagda ritning för att styrka mitt påstående, med beställarens uppgifter, om det hade varit möjligt att skicka med filer till den här svarsfönstret på den här websidan.

    Med vänliga hälsningar
    H. von Börtzell-Szuch

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *