7 starka kvinnor i västra Sicklaöns historia

Västra Sicklaöns historia är full av herrar som var präster, disponenter, företagsledare eller politiker. Men här kommer sju kvinnor ur västra Sicklaöns historia. De jobbade som författare, ingenjör, skolledare, politiker, människorättskämpe, journalist och ”agitator”.

Katarina Taikon – författare & människorättskämpe på Henriksdalsringen

Katarina Taikon (1932 – 1995) debuterade 1963 med självbiografiska Zigenerska. Hon är dock mest känd för sina barn- och ungdomsböcker i Katitzi-serien. Katarina har också varit aktiv i samhällsdebatten om de svenska romernas rättigheter.

Hon bodde 1969 till 1987 på Henriksdalsringen där hon också engagerade sig i olika aktiviteter. Nacka kommun har kallat torget framför ICA Nära Henriksdal efter henne.

Katarina Taikon, 1953
Katarina Taikon, 1953

Rosa Sandholm – ingenjör på Atlas Copco i Sickla

Rosa Sandholm (1920 – 1980) kom ursprungligen från Ingermanland som idag är en del av Ryssland. Hon utbildade sig till civilingenjör i Moskva. Under andra världskriget flydde hon till Sverige där hon bodde i en flyktingförläggning i Nacka, skriver Bengt Olsson i I skuggan av Atlas.

Under 1960-talet anställdes hon av Atlas Copco som första konstruktör och ingenjör. Eftersom hon inte hade några betyg med sig från Ryssland fick hon examinera igen i Sverige. Rosa dog på Boo sjukhus, bara 60 år gammal.

Rosa Sandholm, 1944
Rosa Sandholm, 1944

Margareta Ullhammar – liberal röst för seniorerna vid Danvikshem

Margareta Ullhammar (1937 – 2022) har varit kommunalråd för Folkpartiet i Nacka under Erik Lagbys tid som kommunstyrelsens ordförande.

De sista tio åren engagerade sig Margareta bl.a. för en hiss mellan Finnboda och seniorhuset bakom Danvikshem, för fler turer på buss 55 och mot att seniorhusets utemiljö bebyggs.

Samling på magnoliadagen runt Tora Dahls magnolia med bl.a. Margareta Ullhammar
Samling på magnoliadagen runt Tora Dahls magnolia med bl.a. Margareta Ullhammar

Fredrique Hammarstedt – skolledare och pedagog i Danviken

Frederique Hammarstedt (1823 – 1901) var pedagog och skolledare. Hon var gift med Gustaf Hammarstedt, kyrkoherde i Danviks församling. Hon drev det Hammarstedska skolan med 100 elever fram till 1881. Paret bodde isär men mot slutet av kyrkoherdens liv flyttade hon till nyrenoverade prästgården i Danviken.

Hon vilar i ödekyrkogården mellan Vilans skola och Finnboda.

Fredrique Hammarstedt
Fredrique Hammarstedt

Clary Ählström – kvinnlig agitator i Finnboda

Clary Maria Viola Ählström (1894 – ?) var en ensamstående tvåbarnsmoder och silverpolererska som hösten 1917 flyttade till de så kallade statarlängorna vid Finnboda varf. Det var ett enda rum med en kamin. Inga bekvämligheter. Familjen flyttade snart in till Södermalm.

Clary, då bara 22 år gammal, blev känd under de s.k. potatiskravallerna på våren 1917. Det var brist på livsmedel, då främst potatis. Några kvinnor hade förgäves försökt köpa potatis på Södermannagatan. De vägrade lämna affären på polisens uppmaning och det blev snabbt en större folkmassa som uppträdde aggressivt mot polisen. En av de anhållna kvinnorna betecknades som roten och upphovet till hela tumultet pga hennes vassa tunga: Clary Ählström.

Clary Ählström
Clary Ählström

Ebba Hebbe – journalist med sommarboende på Kvarnholmen

Ebba Hebbe (1808 – 1899) var författare, tonsättare journalist och översättare. 1841 fick hon anställning hos Aftonbladet som Sveriges första kvinnliga journalist.

Kvarnholmens östra udde (då Hästholmen) låg sommarnöjet Fredriksberg som var eftertraktat tack vare ett vackert läge. I mitten av 1800-talet återkom Wendela Hebbe som sommargäst på Fredriksberg. En av hennes döttrar skrev ”Vi skall i sommar sola oss på Hästholmen […] jättegrytor och allt – för att riktigt spela en Robinsonad”.

Wendela Hebbe
Wendela Hebbe

Tora Dahl – fosterbarn i Henriksdal

Tora Dahl (1886 – 1982) var en svensk författare som har skrivit tjugoåtta böcker, däribland Fosterbarn – första boken i romanserien om sitt alter ego Gunborg Haag.

Tora Dahl ”dumpades” som oäkta barn i ett fosterhem hos en ogift, strängt religiös men kärleksfull kvinna i Henriksdal fram tills att hon fyller 11 år. 1979 planterade Tora en magnolia vid Vilans skola. Sedan dess firar vi i maj magnoliadagen till minne av Tora Dahl.

Tora Dahl vid avslutningsfest för Vilans skola, 1969 (bild: Mikael Arosenius)
Tora Dahl vid avslutningsfest för Vilans skola, 1969 (bild: Mikael Arosenius)

Författare: Konstantinos Irina

Ledamot för Nackalistan i Nacka kommunfullmäktige, talesperson för nätverket Bevara Trolldalen!, bloggare på vastrasicklao.se sedan 2007.