Negativa konsekvenser för riksintresset för Stockholms farled och inlopp

Exploateringen av Trolldalen inom detaljplanen för Henriksdalsbacken strider mot riksintresset för Stockholms farled och inlopp eftersom sprickdalsmiljön och tidigare kulturmiljöer blir svårare att utläsa.

Riksantikvarieämbetet har definierat ett riksintresse för Norra Sicklaön och norra Saltsjö-Boo-Älvvik-Vaxholm-Oxdjupet-Lindalssundet-Norra Värmdölandet, kort kallat riksintresset Stockholms farled och inlopp (AB 51, 58) i området kring Svindersviken.

Henriksdalsberget är idag välsynligt från många platser i Stockholm och Nacka. Detaljplanen för Henriksdalsbacken kommer i konflikt med riksintresset inom två delar:

1. Skärgårdsmiljön går inte längre att utläsa

Skärgårdslandskapet i riksintresset definieras på västra Sicklaön enligt Nacka kommun av branta bergssluttningar, sprickdalar med riktning i nord-väst-sydost, obebyggda, gröna ständer och bergspartier, gröna foten, siktlinjer från vattnet och ut mot vattnet m.m. På Henriksdalsberget representeras skärgårdsmiljön av Trolldalen.

Riksintresset är känsligt mot exempelvis bebyggelse och anläggningar som höjer sig över skärgårdslandskapets silhuett med trädtoppar, bebyggelse mellan avgränsade bebyggelseenheter som minskar avläsbarheten i topografin och bebyggelse och anläggningar som påverkar vyerna från vattnet och mot vattnet.

I detaljplanen för Henriksdalsbacken

• Är nya bebyggelsen i vissa fall högre än trädtopparna i Trolldalen. En ny silhuett träder fram.
• Spränger man bort berghällar i sprickdalen som då inte längre kan avläsas i västra Trolldalen, gamla hundrastgården m.m.
• Minskar avläsbarheten i topografin när man med hjälp av ny bebyggelse smälter ihop Trolldalen och Henriksdalsringen.

2. Modernismens boendemiljön går inte längre att utläsa

Modernismens boendemiljöer i riksintresset definieras på västra Sicklaön enligt Nacka kommun av bl.a. Henriksdalsringen med sin arkitektur från miljonprojektet i slutet av 1960-talet / början av 1970-talet.

Riksintresset är känsligt mot exempelvis bebyggelse och anläggningar som bryter vyer och siktlinjer från och mot farleden, bebyggelse utan tillräckligt respektavstånd, som minskar planstrukturernas avläsbarhet eller som konkurrerar med miljöernas arkitektoniska uttryck.

I detaljplanen för Henriksdalsbacken

• Döljs vyn mot Henriksdalsringen från Inloppet och Svindersvik gård.
• Bryts på många ställen siktlinjen från Henriksdalsringen mot farleden och Svindersviken.
• Döljer nya bebyggelsen Henriksdalsringen som gör att det inte längre går att avläsa planstrukturen med en ring som arkitekterna Tore och Erik Ahlsén tänkte sig när de ritade Henriksdalsringen.
• Ersätter de nya, från visst håll högre byggnaderna Henriksdalsringen som lantmärke, 54 m över havet.