Fram till 25 maj 2026 kan du lämna synpunkter på Nackas planprogram för en gång- och cykelbro från Henriksdalsringen till Sickla via Alphyddan. Bron kan ge Henriksdalsringen en bättre koppling till framtida t-banan och köpkvarteret men påverkar kulturmiljön, naturen och gröna spridningskorridoren.

Hur skapades idén till en gång- och cykelbro?

Idén till gång- och cykelbron mellan Henriksdalsringen och Sickla samt en hiss mellan Henriksdalsringen 46 och Henriksdal station framträdde 2017 under planprogrammet för Henriksdal där upp till 1900 bostäder ska byggas på Henriksdalsberget, mellan Henriksdalsberget och Henriksborg och i västra Finnboda. Dessa nya förbindelser skulle vara lite som ett plåster på såren för allt stök som kommer uppstå .

Första etappen i det planprogrammet för Henriksdal är detaljplanen för Henriksdalsbacken som har överklagats av runt 40 privatpersoner, miljö- och hembygdsorganisationer.

Både gångbron och hissen hade glömts bort av kommunen tills Nackalistan ett flertal gånger påminde om löftet att utreda en sådan. Jag har inom Nackalistan även inkommit med en motion om att samtidigt utreda utlovade hissen mellan Henriksdalsringen 46 och Henriksdal station. Den stöttes av Nackalistan, S och V men blev tyvärr nedröstad av Alliansen och Miljöpartiet.

Nytt liv i gång- och cykelbron kom under samrådet för Henriksdalbacken.

Alliansen har också december 2025 bekräftat att ytterligare 4150 bostäder och ytterligare 1400 arbetsplatser ska skapas mellan Henriksdal och Kvarnholmen. För att det inte ska bli trafikkaos på Kvarnholmsvägen behövs bland annat den här gång- och cykelbron.

Mer information

Alla planhandlingar hittar du på nacka.se. Nedanför hittar

Varför behövs en gång- och cykelbro?

Det här är i grunden en positiv idé. Henriksdalsringen ligger nära Sickla fågelvägen, men i praktiken är vägen dit lång, brant och krånglig:

• Dagens cykelväg mellan Henriksdal och Sickla station är cirka 2,4 kilometer och går via Henriksdalsbacken, Kvarnholmsvägen och Henriksdalsvägen.
• Den närmaste gångvägen går via trappor och en tunnel under Värmdöleden, men har brister i både tillgänglighet och trygghet.
• Att ta sig dit via bussar kräver ett byte i Henriksdal.

Bron kan:

• ge kortare väg till tunnelbanan, Tvärbanan och Saltsjöbanan i Sickla,
• göra det enklare att gå och cykla till Sickla,
• minska beroendet av bil och buss,
• avlasta bussarna 53, 55 och 469 som trafikerar Henriksdalsringen – speciellt när ytterligare 800 – 900 personer ska bo på Henriksdalsringen om detaljplanen för Henriksdalsbacken inte stoppas.
• göra Sicklas handel och service mer tillgänlig,
• stärka kopplingen mellan Henriksdal, Sickla och övriga Nacka.

Två alternativ utreds

Kommunen utreder två broalternativ över Svindersvikens dalgång:

• Västligt alternativ: en längre, svängd bro som ansluter till Värmdövägen nära Sickla.
• Östligt alternativ: en kortare, rak högbro som ansluter till Alphyddevägen.

Båda alternativen är tänkta att bli cirka 4 meter breda. Det västra alternativet är cirka 520 meter långt och har en lutning på cirka 2–5 procent. Det östra alternativet är cirka 250 meter långt med en jämn lutning på cirka 4 procent.

Västra alternativet: längre men mer användbart

Det västra alternativet går i en båge från Henriksdalsberget mot Värmdövägen. Det är längre, men ansluter bättre till Sicklas målpunkter och det regionala cykelstråket.

Fördelar:

• bättre koppling till tunnelbanan,
• bättre för cyklister,
• bättre koppling till Sicklas handel och service,
• mer naturlig anslutning mot Värmdövägen,
• mindre dominerande än en rak högbro.

Nackdelar:

• tar mer naturmark i anspråk,
• berör Henriksdalsbergets sydvända branter,
• kan påverka gamla tallar, ekar, död ved och naturvärdesträd,
• kan påverka insekter, fladdermöss och fåglar.

Det västra alternativet framstår därför som mest användbart ur trafikperspektiv, men kräver fördjupade natur- och artskyddsutredningar.

Östra alternativet: kortare men mer känsligt

Det östra alternativet är kortare och rakare. Det går som en högbro över dalgången och ansluter till Alphyddevägen.

Fördelar:

• kortare bro,
• rakare sträckning,
• mindre markintrång på vissa delar.

Nackdelar:

• blir mer synlig i landskapet,
• påverkar kulturmiljön mer,
• sämre tillgänglighet utan trappor,
• sämre för cyklister, barnvagnar och rullstolar,
• påverkar Alphyddans bostadsmiljö mer direkt.

Kommunens eget program anger att den östra korridoren får större konsekvenser för kulturmiljö och landskapsbild, medan den västra innebär större ianspråktagande av naturmark. Programmet anger också att östra alternativet riskerar betydande påverkan på riksintresset för kulturmiljövården.

Svindersviken är en känslig miljö

Bron planeras inte i ett tomt mellanrum. Den berör Svindersviken – en miljö med höga kultur-, landskaps- och naturvärden. Här finns:

• riksintresse för kulturmiljövården,
• sprickdalslandskap med berg, vatten och branter,
• äldre industri- och hamnmiljöer,
• värdefulla vyer över Svindersviken,
• gröna samband (Trolldalen) mellan Nackareservatet, Djurgården och Nyckelviken
• miljöer för rödlistade och fridlysta fladdermöss, fåglar och insekter.

Det är därför viktigt att bron inte bara prövas som ett trafikprojekt. Den måste också bedömas tillsammans med annan exploatering kring Svindersviken:

• detaljplanen för Henriksdalsbacken,
• detaljplanen för Gäddviken som innehåller förslag till ännu en gång- och cykelbro över Svindersviken
• detaljplanen för Utblicken och Förmansbostaden på södra Finnberget
• detaljplanen för Hantverkshuset i Gäddviksrondellen
• detaljplanerna för södra och centrala Kvarnholmen

Spridningssamband, fladdermöss och fåglar

Kommunens spridningsanalys visar tydligt att naturen på Henriksdalsberget med Trolldalen tillhör

• en spridningsväg mellan barrskogsmiljöer
• de viktigaste spridningsvägarna mellan ädellövmiljöer

mellan Nackareservatet, Djurgården och Nyckelviken.

Det finns även dokumenterade naturvärde

• potentiella boplatser för rödlistade och fridlysta fladdermöss vid det västra alternativet,
• rödlistade insekter vid bergsbranten,
• rödlistade och fridlysta fåglar som häckar eller sannolikt häckar i området,
• naturvärdesträd (gamla träd, stora träd) och känsliga trädmiljöer.

Särskilt viktigt är belysningen. Bron måste kännas trygg, men får inte lysa upp hela vattenrummet, branten och trädridåerna. Ljuset bör vara riktat, avskärmat, varmtonat och så begränsat som möjligt.

Drift, belysning och vinterunderhåll

En bro över Svindersviken måste fungera året runt. Därför räcker det inte att bara utreda sträckning, höjd och utseende. Kommunen behöver också visa hur bron ska driftas och skötas över tid.

I planprogrammet anges att framtida förvaltning kan kräva bland annat:

• tätskiktsbyte,
• ommålning,
• byte av slitlager,
• betongreparationer,
• lagerbyte,
• byte av övergångskonstruktioner,
• årlig snöröjning,
• städning.

Brons höga läge och närheten till Värmdöleden pekas ut som särskilda utmaningar för drift och underhåll. Det gör frågan viktig redan i planeringsskedet.

Även brobredden får betydelse. Trafikutredningen konstaterar att den föreslagna bron på 4 meter är för smal för att separera gående och cyklister på ett bra sätt. Bredden försvårar också möjligheten att lägga snövallar på bron vintertid utan att försämra framkomligheten och tillgängligheten.

Belysningen är en annan nyckelfråga. Den behövs för trygghet, men måste utformas så att den inte stör fladdermöss, nattlevande insekter, vattenrummet och den gröna spridningskorridoren. Därför bör ljuset vara riktat, avskärmat, varmtonat och så begränsat som möjligt.

Tidsplan: Byggstart om 5-10 år?

Projektet är fortfarande i ett tidigt skede där det fortfarande är oklart om gång- och cykelbron verkligen blir av. Det som nu samråds är ett planprogram – ett vägledande dokument som tas fram tidigt för att klarlägga förutsättningar och utredningsbehov inför fortsatt planering.

Tidsplanen ser i stora drag ut så här:

• 2 september 2024: kommunstyrelsen antog start-PM för projektet.
• 9 april–25 maj 2026: samråd om detaljplaneprogrammet.
• Efter samrådet: kommunen sammanställer synpunkter och väljer inriktning.
• Nästa steg: en av sträckningarna görs om till en detaljplan.
• Därefter: detaljplanesamråd, granskning, antagande i kommunens olika nämnder, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.
• Eventuella överklaganden.
• Detaljplanen vinner laga kraft.

Beroende på synpunkter från privatpersoner, föreningar och myndigheter som inkommer under samrådet för planprogrammet, samrådet för detaljplanen och granskning samt eventuella eventuella överklaganden kan det ta allt från 5 till 10 år tills vi har en gång- och cykelbro på plats.

Så här lämnar du synpunkter

Samrådet pågår till och med 25 maj 2026. Efter samrådet ska kommunen sammanställa synpunkterna och välja inriktning inför fortsatt detaljplanearbete. Nacka kommun skriver att kommande detaljplan kan medföra betydande miljöpåverkan.
Synpunkter lämnas skriftligt till:

• registrator.plan@nacka.se, skriv KFKS 2026-00151 i ämnesraden
• i ett brev till Nacka kommun, Planenheten, KFKS 2026-00151, 131 81 Nacka
• Synpunkter ska ha kommit in senast 25 maj 2026. Insända synpunkter blir offentliga handlingar.

Alla planhandlingar hittar du på nacka.se. Nedanför hittar du mina egna synpunkter på planprogrammet: