Sveriges Radio har gjort ett reportage om Jan Rapp, en gynekolog på Danderyds sjukhus, som engagerar sig för att mer matresterna ska bli biogas och sin tur drivmedel åt bussar och bilar.
Sveriges Radio följde med Jan Rapp till Henrikdals reningsverk för att kolla hur matavfall blir biogas.
>> Klicka här för att läsa och lyssna på SR:s reportage
Fantastiskt hur gynekologen Jan Rapp kämpar.
Tyvärr våra beslutsfattare har missat vikten av att ha ett helhetsgrepp.
Vem kan satsa på följande?
1) Toalettavfall kan hanteras utan utspädning av vatten i toaletter tillhörande LOOWATT system där innehållet går direkt till biogasanläggning.
2) I samma system kan hanteras matavfall och i förberedande utrustning innan material går till bioreaktorer för metanjäsning bör blandas in torra organiska material för att ge mikroorganismer optimala betingelser.
3) Lokala biogasanläggningar som har en gemensam central är att föredra för att minimera förluster, föroreningar och avfallstransporter, producera två värdefulla produkter – biogas och biogödsel – samt erbjuda nya arbetstillfällen nära bostaden och därmed minska transportbehov ytterligare.
4) Biogasen kan användas lokalt, biogödsel återför växtnäring, humus och nyttiga mikroorganismer till odlingar och ersätter konstgödsel där fosforgödselmedel bidra med kadmium. Både kväve och fosfor lakas ut och påverkar negativt livet i Östersjön.
5) Fortfarande är biogassystem dåligt anpassade till mikroorganismernas behov och därför ineffektiva.
Slogan: SLAM ÄR VÅR SKAM!
Nu sprids slam med bl.a. kadmium på odlade marker. Vete från dessa marker säljs till utlandet eftersom det är risk för kadmium. Vem tar risken?