FINNBERGET | “Juletid väcker tankar: Han hette Sigge och bodde mitt emot min lägenhet”. Så börjar barnboksförfattaren och coachen Alexander Holmberg sitt inlägg om grannen Sigge, som egentligen hette något annat, och som jobbade på Finnboda varv.
“Juletid väcker tankar:Han hette Sigge och bodde mitt emot min lägenhet. Det var första året som jag firade jul på berget där jag bor. Han var pensionerad och levde helt ensam. Inga släktingar eller barn. Bara han. Varje torsdag tog han sig ner för trappen och gick sakta bort till busshållplatsen för att lämna in tipset. Det var de enda gångerna jag såg honom.
Julaftonsmorgonen knackade vi på, jag och dottern hos honom och frågade om han ville komma på jul-lunch hos oss mitt över.
Inget speciellt. Sill, potatis, skinka, lite korvar och ris á la malta. Det var fem år sedan. Han berättade om tiden på Finnboda Varv. Han var fackordförande under de sista åren. Han berättade om branden som gjorde att varvet tvingades lägga ner. Om den stora båten [Sally Albatross] som var oförsäkrad, hur brandmännen bara kunde se på när båten brann och bultarna smälte och small som pistolskott.
Sedan tackade han för sig och gick in till sin lägenhet. Han somnade in några månader senare. Det var en långt avlägsen släkting som kom hit och plockade ihop hans saker. Jag var med på minnesstunden. Av en anledning jag inte minns längre.
Jag tror på den lugna julen. Den opretentiösa julen. Där det lilla får plats och där tid för varandra finns.
Ibland som barn firade vi jul hos mina släktingar här i Stockholm. Ironiskt nog var pappan i den familjen varvschefen som basade vid branden på Finnboda varv. Högen av julklappar var enorm. De vuxna berusade. Vi barn var stinna av adrenalin från alla paket som slitits upp. Det är det jag minns.
På något sätt hoppas jag min dotter minns känslan med Sigge och den där jul-lunchen.
Det stora i det lilla.
Att ha tid för varandra.
Att välja bort.
Att ta sig tiden.
Jag önskar dig en riktigt härlig jul med nära och kära.
Alexander Holmberg
>> Läs Alexander Holmbergs blogg Talk the walk
