Kvarnholmsbron rivs inom detaljplanen för Gäddviken

Kvarnholmsbron byggdes 1923 över Hästholmssundet mellan Gäddviken och Kvarnholmen och invigdes 1924 av landshövdingen Nils Edén. Nu ska den rivas.

Rivningen ingår i Alliansens plan för totalt 4150 nya lägenheter och 1400 nya arbetsplatser mellan Henriksdal och Kvarnholmen.

En bro för Kooperativa Förbundets expansion

När Kvarnholmsbron byggdes hade Kvarnholmen ännu ingen fast landförbindelse. Transporter till och från bland annat Kvarnen Tre Kronor skedde med pråmar och en kättingfärja. Bron byggdes därför som en nyckeldel i Kooperativa Förbundets utbyggnad av industrin på ön.

Tillsammans med Kvarnholmsvägen, eller Brovägen, skapade bron en ny länk mellan Henriksdal och Kvarnholmen. Vägen öppnades för trafik den 22 augusti 1925 och gjorde att pråmtransporterna till och från Stadsgården kunde upphöra.

Den nya vägen var dessutom en av Sveriges första privata betongvägar. Infrastrukturprojektet blev en viktig förutsättning både för kvarnens expansion och för byggandet av arbetarbostäder på Kvarnholmen, bland annat de 30 radhusen och det stora lamellhuset vid Tre kronors väg, ritat av arkitekten Olof Thunström och uppfört 1928–1930.

Dubbelbron tillkommer 1932

Det är här den viktiga detaljen kommer in: Kvarnholmsbron var inte dubbel från första dagen. Den ursprungliga bron från 1923 kompletterades den 15 oktober 1932 med ytterligare en bro ovanför den gamla. Först då blev anläggningen den dubbelbro som senare kom att räknas som Sveriges första i sitt slag.

Den övre körbanan ledde upp till den nya bostadsbebyggelsen vid Tre kronors väg, då kallad Övre Kvarnvägen. Den nedre körbanan svarade för förbindelsen med de norra delarna av ön mot Stockholms inlopp. På Kvarnholmssidan byggdes brofästet för den övre vägbanan med omsorgsfullt kallmurade sidor av granitblock, en detalj som fortfarande finns kvar.

Ombyggnad 1985 förändrade bron

Under slutet av 1970-talet fylldes Hästholmssundet igen för att skapa säkra transporter för industrierna på Kvarnholmen, bland annat en oljehamn vid Svindersvikens inlopp. Några år senare, 1985, genomfördes en större ombyggnad av Kvarnholmsbron. Det var då det övre broplanet revs. Även den nedre körbanan revs ner till valvkonstruktionen, som skyddades med ett lager sprutbetong.

Efter rivningen byggdes en ny, något bredare körbana med separat gång- och cykelfil. Det är den lösningen som bron har i dag. I samband med ombyggnaden stängdes också den direkta vägförbindelsen till bostadsområdet vid Tre Kronors väg. Trots förändringarna har bron fortfarande har ett kulturhistoriskt värde.

Planerad rivning i detaljplanen för Gäddviken

Den nuvarande bron är alltså redan resultatet av en stor ombyggnad, men framtiden är ändå osäker.

I detaljplanen för Gäddviken har Kvarnholmsbron pekats ut som möjlig att riva när området byggs om. Om det blir verklighet försvinner inte bara dagens bro utan också den sista fysiska resten av en anläggning som först byggdes 1923, invigdes 1924 av Nils Edén och blev Sveriges första dubbelbro 1932.