När de första boende flyttade in i Saltsjöqvarn fick de inte bara ansvar för sina bostäder. Genom samfälligheten fick de också ansvar för tunnel, kajer, vägar, torg, trappor, ledningar och annan infrastruktur som används av allmänheten.

Nu, 16 år efter att frågan uppmärksammades har kommunfullmäktige beslutat om de detaljplaner och planändringar som krävs för att Nacka kommun ska kunna ta över allmänna anläggningar i Saltsjöqvarn.

Om ingen överklagan kommer in väntas beslutet vinna laga kraft den 20 juli. Därefter lämnas ärendet till lantmäterimyndigheten för förrättning. Målet är att processen ska vara klar under 2027, även om tidplanen är osäker.

Det är sådant man normalt betalar skatt för

Redan 2010 slog Saltsjöqvarns Samfällighetsförening larm. I NVP-artikeln ”De fick en tunnel på köpet” beskrevs hur de boende hade fått ansvar för ett helt minisamhälle.

Det handlade bland annat om tunneln mellan Hästholmsvägen och Saltsjöqvarns kaj, kajområden, vägar, tekniska anläggningar och annan gemensam infrastruktur.

Dåvarande SQSF-ordföranden Gunnar Huss sammanfattade kritiken tydligt:

”Det är sådant man normalt betalar skatt för.”

Han beskrev också uppdraget som så omfattande att det närmast motsvarade att driva ett företag och hade blivit ett halvtidsjobb.

Jag är själv suppleant i Saltsjöqvarns sanfällighetsförening och ser själv hur det slits i styrelsen med drift, förvaltning och kostaden för de omfattande anläggningarna.

Kommunen ändrar en gammal modell

Bakgrunden är en tidigare modell i Nacka där boende i nya bostadsområden fick ta ansvar för anläggningar som i många andra kommuner sköts av kommunen.

Modellen användes bland annat i Saltsjöqvarn, Finnboda och Danvikstrand – tidigare industriområden som byggdes om till bostadsområden längs inloppet till Stockholm.

Med tiden blev kritiken allt starkare. Det handlade inte bara om kostnader utan också om ansvaret för tekniskt komplicerade anläggningar som kajer, tunnlar, vägar och industriminnen.

Redan 2010 konstaterade dåvarande kommunalrådet Erik Langby (M) att frågan kunde leda till nya politiska ställningstaganden. Det gjorde den – men först efter många års arbete.

Saltsjöqvarn inte ensamt

Saltsjöqvarn är inte det enda området där kommunen behövt rätta till den gamla modellen.

Finnboda hamns samfällighetsförening och Danvikstrands samfällighetsförening har genomgått liknande förändringar. Även där har boende och fastighetsägare länge drivit frågan om att kommunen ska ta över ansvar för anläggningar som används av fler än de närmast boende.

Tillsammans visar fallen hur Nacka successivt lämnar en modell där prisamfälligheter fått bära ansvar för infrastruktur med tydlig allmän funktion.

Alla avtal är undertecknade

Inför beslutet i kommunfullmäktige har samtliga avtal undertecknats av berörda parter. Det gäller bland annat servitut, underavtal och driftavtal.

Det är ett omfattande arbete som krävt insatser från kommunen, fastighetsägare, Saltsjöqvarns Samfällighetsförening och områdets bostadsrättsföreningar.

Flera föreningar berörs

Saltsjöqvarns Samfällighetsförening omfattar bostadsrättsföreningarna och fastighetsägarna i området, däribland boende, hotell och andra verksamheter.

Det är deras långvariga arbete som nu till slut lett fram till kommunfullmäktiges beslut.

En fråga som borde ha lösts tidigare

Beslutet är en viktig seger för de boende i Saltsjöqvarn. Men det väcker också frågan varför det skulle behöva ta så lång tid.

När kommunen väl har tagit betalt via skatten borde inte enskilda bostadsrättsföreningar samtidigt behöva bära ansvar för tunnlar, kajer och annan infrastruktur som används av allmänheten.

Om tidsplanen håller kan kommunen formellt ta över under 2027 – 17 år efter att frågan först hamnade på den politiska dagordningen.

---

---