DANVIKSKLIPPAN | Svenska Dagbladet har frågat sex grannar i det nyombildade punkthuset på Hästholmsvägen 17 om hur bra de känner sina grannar.
Arnold Lindgren, Jonas Berg, Anna Simbana, Manja Malmström, Nancy Granström och Berit Strandberg Sandell frågades från Danviksklippan. Deras svar finns på SvD.se med text, bild och ljud.
”När det gäller grannar har väl var och en sitt att tänka på, det är inte så lätt att komma in i varandras personliga liv”, säger Arnold Lindgren, 80 år.
”Ärligt talat känner jag inte någon, men jag hälsar på en handfull”, svarar Jonas Berg, 33 år.
”Jag känner rätt många grannar eftersom jag sitter i bostadsrättsföreningens styrelse”, förklarar Anna Simbana, 37 år.
”Egentligen sitter jag gärna inne och pular för mig själv och vill inte ha så intim kontakt”, säger Maja Malmström, 87 år.
”Skräckscenariot är fall när folk ligger ensamma döda länge. Lite därför vill man ha kontakt med grannarna”, svarar Nancy Granström, 72 år.
”Jag skulle nog inte märka om en granne var borta länge eller försvann, om det inte var någon av dem jag brukar prata med”, förklarar Berit Strandberg Sandell, 59 år.
