Mauritz Hammarberg | känd trädgårdsmästare från Finnboda

Mauritz Hammarberg föddes i Finnboda och stod som Stockholms stadsträdgårdsmästare bakom gestaltningen av bl.a. Stureparken, Kungsholmstorg, Skinnarviksparken och Högalidsparken.

Lars Mauritz ”Moje” Fabian Hammarberg föddes 20 januari 1871 i Finnboda som son till inspektorn Lars August Hammarberg och Emilia (Emma) Augusta Bordinghaus.

Det är oklart var i Finnboda familjen Hammarberg bodde och vilken verksamhet Lars August Hammarberg var inspektor för. Det är inte så troligt att man menar gamla Finnboda varfs bostadsområde som låg uppe Finnbodaberget bakom Danvikshem. Den byggdes först 1876 – 1920. Alltså efter Mauritz Hammarbergs födelse.

Men hans far Lars August föddes 1841 i samma trakter. Familjen Hammarberg ska ha bott här i 30 år. Barndomshemmet alltså kunnat vara det förfallna huset i slänten ovanför Finnboda som nuvarande ägaren Engelbrekt Utveckling och Sverigedemokraterna vill riva. Det uppfördes 1832-35 som kontor och chefsbostad åt Bergsunds Mekaniska Verkstad.

Hans far skulle också kunnat vara inspektor på Danviks hospital. Mer efterforskning krävs här.

Mauritz Hammarberg gick på Södra Latins läroverk och praktiserade i trädgårdsmästaryrket vid Gränebo i Kalmar, Sävstaholm i Södermannaland och i Helsingfors stadsplanteringar.

1891-98: Mauritz Hammarbergs gedigna utbildning

Mauritz Hammarberg genomgick 1891 – 93 dåvarande Kungliga Lantbruksakademins trädgårdsskola på s.k. Experimentalfältet. Han utexaminerades 1893.

1894 – 98 studerade han anläggningskonst och trädgårdskultur på olika studieresor däribland till England där han besökte trädgårdsfirman Hugh Low i Enfield, i Kew Gardens och Hyde Park, London. Men också till trädgårdsarkitekten E. André Jardin des Plantes i Paris och till fruktodlaren Nicolas Gaucher i Stuttgart, Tyskland.

1898: Mauritz Hammarberg blir stadsträdgårdsmästare i Åbo

1898 blev han stadsträdgårdsmästare i Åbo fram till 1906. Som stadsträdgårdsmästare i Åbo från 1898 företog han en grundlig omläggning och förbättring av de äldre parkerna och planteringarna, fortsatte redan påbörjade parkanläggningar och anlade nya sådana. Därjämte tillkom en ny reservträdgård med växthus, drivbänkar och plantskolor.

Enligt hans parkplan byggdes bl.a. Kuppisparkens första fågeldammar 1905. 1902 öppnades också en utebassäng i parken.

1906: Mauritz Hammarberg blir stadsträdgårdsmästare i Stockholm

1906 tillträdde han tjänsten som stadsträdgårdsmästare i Stockholm efter Alfred Medin. Han blev därmed den andre i ordningen på denna post tills Osvald Almqvist tog över 1936.

Han införde nya stilriktningar i parkväsendet, utformade planteringar intill nya bostadsområden och tillvaratog ur natursynpunkt värdefulla delar när stadens ytterområden började bebyggas.

Bland projekten som han under sina 30 tjänsteår jobbade med finns:

• Berzelii park – ursprungligen anlagd av Knut Forsberg
• Vasaparken – renovering av delar av parken
• Planteringar i Lärkstaden
• Stureparken (1906)
• Ryningska palatset i Gamla stan (1906)
• Kungsholmstorg (1907)
• Eriksbergsparken (1920)
• Högalidsparken (1916 – 23)
• Djurgårdsstranden förbi Nobelparken och ut till Källhagen (1929 – 30)
• Skinnarviksparken (1930-talet)
• Pålsundsparken (1911 – 13)
• Vita Bergen
• Centrala Bromma med Äppelviken och Smedslätten

Engagerad i sociala utvecklingen

Mauritz Hammarberg lade också grunden till den sociala utvecklingen av parkväsendet i Stockholm. Han jobbade för att göra parkerna mera tillgängliga för allmänheten.

Särskilt barn och ungdomar ville han locka med rekreationsanläggningar som lekplatser med lekredskap, plaskdammar, idrottsplatser, tennisbanor, skridskobanor, kälkbackar etc.

Mauritz Hammarberg var dessutom ordförande i föreningen Sveriges stadsträdgårdsmästare (1920 – 31). Han och kollegan Jacob Ericson från Halmstad drev 1920 på bildningen av föreningen för att utveckla trädgårds- och landskapsarkitekturen i hela landet. Därefter var Hammarberg och hedersordförande i föreningen.

Han var också ordförande i Stockholms gartnersällskap (1927 – 39) och ordförande i Gartnerfonden (1931 –40).

Intressant är också att han odlade fram rosen Moje Hammarberg med rödlila blommor och som trivs speciellt i norra Sverige.

1947: Bortgång

1917 gifte han sig med Signe Margareta Axberg, dotter till sjökaptenen J. Wilhelm Axberg och Elisabet Bordinghaus. De hade tre barn: Birger Hammarberg, Einar Vilhelm Hammarberg och Olof Hammarberg.

Hammarberg avgick med pension den 31 januari 1936 och efterträddes av arkitekten Osvald Almqvist. Han dog 28 mars 1947 i Oscars församling i Stockholm. Han vilar på Norra begravningsplatsen.