På söndagens promenad i hotade nyckelbiotopen Trolldalen mellan Henriksdalsringen, Finnboda och Svindersviken i Nacka såg jag nära barnens gula sten något märkligt och stort som växte på en död björk.
Etikett: tickor
-

Bilder från lördagens svampsafari i urskogen Ryssbergen
Naturskyddsföreningen, nätverket Rädda Ryssbergen och Stockholms svampvänner tog oss 21 september på en svampvandring i hotade urskogen Ryssbergen mellan Kvarnholmen, Vikdalen och Finntorp.
-

Bilder på sensommaren på Bageriberget
Bageriberget mellan Danviksklippan och Saltsjöqvarn i Davikstull, bara 10 meter söder om Danviksbron, får många turistbesök som söker sig hit för utsiktens skull.
-

Svampfattigt år i nyckelbiotopen Trolldalen i Nacka
Skövlingshotade nyckelbiotopen Trolldalen mellan Henriksdalsringen, Svindersviken & Finnboda i Nacka måste ha påverkats rejält av årets torka.
Varken giftiga flygsvampen eller smaskiga kremlor, ostronmussling, stensopp och Karl Johans svamp har nämligen synts till i år.
Men några tickor och svampar hittar jag i skogen:

Ticka på björk i Trolldalen ovanför Finnboda 
Svavelticka i Trolldalen 
Grovticka i brända delen av Trolldalen -

Snön har dragit sig tillbaka även i Trolldalen
Nu är bilderna från nyckelbiotopen Trolldalen mellan Henriksdal, Finnboda och Svindersviken betydligt vårigare.
-

1,5 meter hög blomma mellan Kvarnholmen, Finnberget och Finnboda
I juni hittade jag på mina upptäcktsfärder mellan Kvarnholmen, Finnboda och Finnberget en 1,5 meter hög växt med tjock stjälk och gula blommor i toppen.
Växten heter kungsljus och kan egentligen bli 2 meter lång. Den blommar vartannat år.
Fina namnet fick den från att man tidigare använde växten som fackla efter att ha doppat vinterståndarna i tjära.
Kungljusets ludna blad har också använts vid framställning av fnöske. Fnöske är ett läderaktigt, lättantändligt material som framställts från olika tickor (fnöskticka finns i främst Trolldalen på Henriksdalsberget men också i Fredriksberg på östra Kvarnholmen) och annat liknande material som just kungsljusens blad. Materialet användes främst för att göra eld.
-

Ett 20-tal grannar följde med på kvällsvandringen i Ryssbergens urskog
20 juni anordnade Naturskyddsföreningen i Nacka och Forum Finntorp en kvällsvandring under Ronny Fors ledning i Ryssbergen – urskogen mellan Finntorp och Vikdalen mittemot Kvarnholmen (grönt 2 på kartan).
-

Grannarna i seniorhuset bakom Danvikshem överklagar byggplaner
Grannarna i seniorhuset bakom Danvikshem fortsätter engagera sig för att natur- och rekreationsområdet Vidablick / Norra platån mot Finnboda genom att överklaga HSBs byggplaner hos Mark- och Miljööverdomstolen. Ärendet avgörs 15 juni.
-

Fnösktickan i Trolldalen användes tidigare för att göra eld
På många levande och döda björkar i nyckelbiotopen Trolldalen mellan Henriksdalsringen, Finnboda och Svindersviken växer hästhuvsliknande fnösktickan som tidigare till och med odlades.
Första gången som fnöske nämns är i en bok av romaren Plinus den äldre som levde år 79 – 23 f. Kr. Utgrävningar visar att den användes i Norden under stenåldern. I Sverige planterade man gärna lövträd nära gårdar och byar som ger extra stora tickor.
Under 1800 talet fanns de stora tillverkarna av fnöske nere i Tyskland (Augsburg, Frankfurt am Main, Nürnberg, Strassburg och Ulm). Ulm hade de mest kända fabrikerna, som levererade fnöske till stora delar av Europa. De kallade sin produkt för Ulmer Schwamm.
Användning av fnöske
Fnöske användes
- Till att göra upp eld. Först slog man gnistor med till exempel stål och flinta. Därefter samlades upp gnistorna av fnöske så att detta började glöda.
- På sår som blodstillande medel. Genom kapillärkraften sögs blodplasma upp i det torra fnösket, och då koagulerade de röda blodkropparna fortare.
- Till kläder av de sämskskinnsliknande sjoken.
- Till att färga garn. På ullgarn betat med vinsten och tennsalt ger den en guldbrun färg.















