Ryssbergen och Ryssviken är även kulturmark

Ryssbergen mellan Svindersvik gård och Vikdalen är känd för sin urskog som det nu Kvarnholmsförbindelsen ska skära igenom, och Ryssviken hamnade i rampljuset pga sin båtkyrkogård och den långsamt växande Marinstaden. Men det finns mer.

Grav från brons- eller järnåldern

Enligt Riksantikvarieämbetet hittade man en stensättning i Ryssbergen. Den var närmast tre meter i diameter. Stensättningen hade en kantkedja med en halv meter stora stenar. Dessutom var den fylld med lite mindre stenar.

Riksantikvarieämbetet bedömer stensättningen som ett råmärke för en grav som restes under brons- eller järnåldern (1800 f. Chr. – 500 e. Chr.). Fornlämningen förstördes i samband med bygget av Värmdövägen. >> Läs mer om stensättningen i Ryssbergen

Spjutspets

I Historiska Museets samling finns även ett lösfynd från Ryssviken. Det är en spjutspets i järn från just järnåldern. Spjutspetsen hittades där 1915.

Gårdstomt och plantage

Just vid vägen till Ryssviken / Marinstaden har Riksantikvarieämbetet också dokumenterat en gårdstomt som finns med på en karta från 1774. Men Ryssviken ( r`yvikn ) var en gårdstomt antagligen redan på medeltiden.

I en beskrivning om Skuru park kan man läsa att det en präst som hette Gran hade sin gård här:

“Vid Grans prästegård, som ligger vid Ryssviken är en plantage anlagd (genom professor Lostboms goda omsorg)der både vilda och fruktbärande trän, til myckenhet blifvit av frön updragne och åtskillige försök skedde med nyttiga växters kultiverande.”

Plantagen var så vacker att bönderna kallade den för Fåfängan. >> Läs mer om Skuru parken

Kanske de förvildade plommonträden som beskrivs i boken Stockholms flora – korrt beskrifning af de vid Stockholm i vildt tillstånd förekommande växter av Jens Emanuel Wikström, 1840 är kvarlevor efter trädgården. >> Läs mer om boken

Trädgård

Trädgården och parken i anslutning till arkitekt Johan Laurentz Setterwallska Villan omfattade större delar av Finntorp och nådde fram till Ryssviken i norr. Villan uppfördes i slutet av 1800-talet som sommarhus i uppdrag av grosshandlaren Jacob Setterwall. >> Läs mer om Setterwallska Villan

Författare: Konstantinos Irina

Ledamot för Nackalistan i Nacka kommunfullmäktige, talesperson för nätverket Bevara Trolldalen!, bloggare på vastrasicklao.se sedan 2007. Visa alla inlägg av Konstantinos Irina