Tidningen Mitt i Nacka har en artikelserie igång om hur kommunen förändrades under 2010-talet. I december 2019 berättade barndomsvännerna Inga Björk Klevby och Christina Olsson om varför de 2016 gav ut boken Kvarnholmen, vår barndoms ö.
Gentrifiering, hårt exploaterat bostadsområde, yoga för sönderstressade medelklassen, gelato på kajen… “Vi såg en miljö som var vår barndomstid som höll på att försvinna”, säger de till tidningen. Läs hela intervjun i Mitt i Nacka
Boken ger verkligen en känsla för hur det varit. Holmen får en levande historia när man läser den. Jag rekommenderar den å det varmaste. Som tur är kan man enkelt köpa den i Coops caféhörna.
Jag tycker det är trist att vi nya Kvarnholmsbor beskrivs i så negativa ordalag. Långt ifrån alla känner igen sig i beskrivningen som ”sönderstressad övre medelklass”. De flesta av oss som flyttat hit är småbarnsfamiljer som varken vill eller har råd att bo inne i stan eller i villa (alla lägenhet som byggs här är inte lyxvåningar!). Vi njuter av tryggheten, närhet till vattnet, naturen, all tänkbar vardagsservice, förskolor och skola . Här har man planerat för barnen och det finns fina lekplatser och en central fotbollsplan som blivit en mötesplats för alla åldrar. Vi har valt att bo här för att slippa stressen och anonymiteten i stan, här hälsar man på dem man möter, småpratar på Coop och barnen har vänner på varje gård och i varje hus. Önskar att de som sörjer sin barndoms ö kunde se att för den nya generationen som växer upp här så är Kvarnholmen precis lika kärt som det en gång var för dem.