Hur såg Nacka ut för nästan 90 år sedan? Nu har Nacka lokalhistoriska arkiv publicerat en unik svartvit film från 1938 på YouTube. Under 34 minuter får vi följa med till bland annat Saltsjöqvarn, Kvarnholmen, Sickla, Järla, Storängen, Skuru, Ekängen och Älta. Filmen berättar om industrier, järnvägar, skolor, egnahem och framtidsplaner i ett Nacka som såg helt annorlunda ut än i dag.

Se hela Nackafilmen från 1938

Film: Nackafilmen – Nacka 1938. Svartvit film med ljud, cirka 34 minuter. Manus: Oscar Hallbeck. Interiörbilder: Ragnar Brandhild. Exteriörbilder: Oskar Hallbeck. Ljud: Ragnar Dahl. Digitaliserad från videokassett 2026. Källa: Nacka lokalhistoriska arkiv.

Nacka var en mindre kommun 1938

När filmen spelades in var Nacka fortfarande en landskommun. Den omfattade bland annat Sicklaön, Älta och Erstavik men var betydligt mindre än dagens kommun.

Saltsjöbaden hade blivit en egen köping 1909 och Boo var också en självständig landskommun. Först 1971 slogs Nacka, Boo och Saltsjöbaden samman. Nacka hade dessförinnan blivit stad 1949.

Läs mer hos Nacka kommunarkiv om de tidigare kommunerna.

Saltsjöqvarn, Danvikens hospital och Kvarnholmen

För oss på västra Sicklaön är flera av filmens historiska miljöer särskilt intressanta.

År 1938 var Saltsjöqvarn fortfarande en stor kvarnindustri. Ångkvarnen stod färdig 1890 och Mannagrynskvarnen tillkom 1923.

Filmen berättar också om Danvikens hospital vid Danvikskanalen och Danvikshem på Finnbodaberget, som invigdes 1915 som efterföljare till den äldre vårdinrättningen. Se även mina tidigare filmer om Danvikens hospital och Saltsjöqvarn.

På Kvarnholmen hade Kooperativa Förbundet byggt upp ett omfattande industrisamhälle. Här fanns kvarnar, livsmedelsindustrier och de då moderna funktionalistiska arbetarbostäderna.

Jag har tidigare publicerat sju historiska vykort som visar hur Kvarnholmen såg ut förr.

Saltsjöbanan, Danviksbron och industrierna

Även kommunikationerna får stort utrymme i filmen. Saltsjöbanan invigdes 1893 och bron vid Danvikstull öppnade för järnvägstrafik 1921. Filmen tar oss också till Slussen och visar busstrafiken på Borgmästargatan i Stockholm.

I Sickla och Järla fanns stora industriverksamheter. I Augustendal, dagens Nacka strand, hade Johan Victor Svenson anlagt en motorfabrik kring sekelskiftet 1900. Fabriken var ursprungligen tänkt för biltillverkning, men blev känd för Avance-motorerna. Lokalerna kom senare att användas av Philipsons för montering av importerade bilar.

Läs gärna min tidigare artikel om Henriksdals station och Saltsjöbanans historia samt Nacka kommuns historik om Augustendal.

Egnahem för barnrika familjer i Eknäs och Lillängen

Ett annat intressant inslag är bostadsbyggandet. Filmen berättar om egnahem för barnrika familjer i Eknäs och Lillängen. Egnahemsrörelsen gjorde det möjligt för familjer med begränsade ekonomiska resurser att skaffa ett eget hus. Ofta bidrog de själva med arbete för att hålla byggkostnaderna nere.

I Lillängen köpte HSB mark 1936. De första familjerna flyttade in hösten 1937 i småhus som levererades som byggsatser från Borohus och monterades av de boende själva. Hus och tomt kostade tillsammans omkring 16 000 kronor. Samma år fick Lillängen en egen hållplats på Saltsjöbanan.

Gravkapellet vid Nacka kyrka skulle rivas

Filmen berättar även om en plan att riva gravkapellet vid Nacka kyrka för att uppföra ett krematorium. Så blev det aldrig. Gravkapellet från 1909 står fortfarande kvar.

I Nacka församlings historik beskrivs i stället långvariga diskussioner om att bygga om kapellet till krematorium. Planerna övergavs så småningom. Ett nytt krematorium uppfördes vid Storkällan i Älta och invigdes 1970. Det är ett intressant exempel på hur filmen också dokumenterar framtidsplaner som aldrig förverkligades.

Läs mer om Nacka kyrka och kyrkogården och i Nacka församlings historik (pdf).

Skurubron, Storängen, skolor och landsbygd

Filmen gör också nedslag i många andra delar av det gamla Nacka och dess omgivningar:

• Skuru: Skurubron, Skuru skola och Skuru idrottsplats.
• Storängen: Villabebyggelsen och det framväxande villasamhället.
• Saltsjö-Duvnäs: Bostäder och äldre kulturmiljöer.
• Hästhagen: Landsbygdsmiljöer i ett Nacka som ännu inte var fullt utbyggt.
• Järla: Industrier, Järla skola och järnvägsmiljöer.
• Älta: Ältavägen, Älta skola och bebyggelsen i södra Nacka.
• Nacka ström: Nacka kvarn och traktens äldre historia.
• Nackanäs: Det gamla värdshuset.
• Nacka barnhem: En inblick i dåtidens sociala verksamhet.

Tillsammans ger inslagen en bred bild av hur människor bodde, arbetade och reste i slutet av 1930-talet.

Historiska filmer från Arkivbio i Sickla

Filmen visades i oktober 2026 när Nacka lokalhistoriska arkiv arrangerade Arkivbio på Dieselverkstadens stora scen i Sickla.

Jag skrev tidigare om Arkivbio, där även filmer från bland annat Finntorp och Saltsjöqvarn uppmärksammades.

Nu har arkivet börjat publicera filmerna på YouTube, så att fler kan ta del av Nackas historia. Även filmer från 2025 års Arkivbio finns tillgängliga.

Nackafilmen från 1938 är ett värdefullt tidsdokument över en kommun som på många sätt har förändrats till oigenkännlighet. Samtidigt finns flera av byggnaderna och kulturmiljöerna kvar och påminner om Nackas industriella och sociala historia.

Känner du igen någon plats i filmen? Berätta gärna i kommentarsfältet!