På morgonen den 23 juli 1901 skakades Gäddviken av en våldsam explosion. Det amerikanska barkskeppet Louise Adelaide, lastat med råolja, nafta och fotogen, förvandlades till ett brinnande inferno. Tio människor omkom i en av de svåraste olyckorna i Nackas industrihistoria.
Anlände med 1 600 fat olja
Louise Adelaide hade kommit från Philadelphia i USA med omkring 1 600 fat råolja, nafta och fotogen. Lasten skulle transporteras vidare till Engelsbergs oljeraffinaderi i Västmanland.
Fartyget låg vid Stockholms Superfosfat Fabriks anläggning i Gäddviken, i den västra delen av Svindersviken. På morgonen hade fyra svenska tulltjänstemän gått ombord för att kontrollera lasten och fartygets handlingar inför den fortsatta resan in i Mälaren.
Explosionen kastade tullmän upp i luften
Klockan var omkring 08.25 när fartyget plötsligt skakade. En kraftig knall följdes av lågor som svepte över däcket från för till akter.
Vykort med Det brinnande Louise Adelaide i Gäddviken (Foto: Tekniska museet/DigitaltMuseum, Public Domain)
Två tullmän som befann sig uppe på däck kastades högt upp i luften av tryckvågen. De landade nära tullbåten Argus, som låg förtöjd intill Louise Adelaide, och klarade sig mirakulöst med endast mindre skador. Besättningen på Argus lyckades kapa förtöjningarna och få undan båten medan det brinnande fartyget snabbt förvandlades till ett enda stort eldhav.
Brinnande barkskeppet Louise Adelaide i Gäddviken
Under däck befann sig två andra tulltjänstemän tillsammans med åtta personer ur besättningen, däribland kaptenen. Samtliga tio omkom. En dansk matros som hamnat i vattnet kunde däremot räddas och föras in till Stockholm.
Brinnande oljefat spreds över Svindersviken
Explosionen slet sönder fartyget och kastade ut oljefat i Svindersviken. En del drev brinnande mot stränderna, medan andra skadades och sjönk sedan innehållet runnit ut.
Den exakta orsaken till katastrofen blev aldrig fastställd. Samtida tidningsuppgifter pekade på att oaktsamhet med eld kan ha antänt brandfarliga ångor från lasten, men någon säker förklaring kunde inte ges. Dagen efter olyckan skickades en tungdykare ner för att leta efter de omkomna. Trots flera sökningar inne i och utanför vraket hittades nästan inga spår efter dem.
Tusentals åkte ut för att se branden
Den väldiga rökpelaren syntes vida omkring. På ett känt fotografi står människor i Trolldalen på Henriksdalsberget och betraktar röken över Gäddviken.
Åskådare troligtvis på Henriksdalsberget med Trolldalen nedanför
Nyheten spreds snabbt i Stockholm och under dagen tog sig tusentals människor ut för att se katastrofplatsen. Ångbåtar, färjor och mindre ångslupar körde särskilda utflykter till Svindersviken. Även långt in på natten samlades människor vid Skeppsbron och Slussen för att se skenet från det brinnande fartyget.
Vraket finns fortfarande kvar
Louise Adelaide brann i stort sett ner till vattenlinjen och sjönk på platsen. Vraket identifierades av Sjöhistoriska museet vid marinarkeologiska undersökningar 2008 och 2009.
Det ligger på omkring fem meters djup, cirka 70 meter söder om Kvarnholmens södra strand och nära det numera igenfyllda Hästholmssundet. Det bevarade skrovet är omkring 50 meter långt och tio meter brett. På botten utanför den tidigare superfosfatfabriken hittade arkeologerna även sönderrostade oljefat som kan ha tillhört fartygets last.
Vraket är i dag en skyddad fornlämning – ett fortfarande synligt spår efter den dramatiska morgonen i Gäddviken för exakt 125 år sedan.
16 augusti, klockan 10:00 – 13:00 är du välkommen på en gratis kulturhistorisk vandring från Kvarnholmen till Järla i Nacka längs med historiska byggnader och kulturmiljöer i västra Nacka som dels hotas av rivning, förvanskning eller flytt, och dels verkar ha fått ett nytt liv.
Kulturbyggnaderna som vi besöker
Vandringen börjar klockan 10:00 vid busshållplatsen Tre kronor på Kvarnholmen som trafikeras av
Vad kommer du höra under kulturhistoriska vandringen?
Du kommer så klart att höra mer om respektive kulturbyggnadens- och -miljöns
historia. När uppfördes byggnaden? Varför byggdes och hur användes byggnaden?
framtida öde. Varför är byggnaden hotad? Hur lång har man kommit? När kan det hända? Vad kan man göra för att stoppa det?
Vem berättar?
Det är jag, Konstantinos Irina som driver den här nyhetssajten. Jag har hållit c:a 60 natur- och kulturvandringar i västra Nacka sedan 2007. Möjligtvis kommer tidsvittnen och andra berättare att gästa delar av sträckan.
Natur- och stadsbyggnadsvandring på Kvarnholmens dag
Vad kostar det?
Kulturhistoriska vandringen är gratis.
Behöver jag anmäla mig?
Nejdå. Det är fritt fram att vara med på vandringen antingen från början eller ansluta sig under vandringen. Vid frågor kan du höra av dig
Då serveras nygräddad, hemmagjord pizza tillsammans med öl eller vin i miljön vid vattnet. 3 juli blir det också levande musik nere vid kajen.
3 juli börjar Svindersviks brygghus sina pizzakvällar på fredagar och lördagar, klockan 18:00 – 21:00.
Sommarens öppettider
Svindersviks Brygghus gick över till sommaröppet från 22 juni. Brygghuset har nu öppet alla dagar klockan 11–17.
Vi älskar västra Sicklaön!
Alliansen vill klämma in ytterligare 4150 bostäder & 1400 arbetsplatser på västra Sicklaön mellan Kvarnholmen och Henriksdal. Nackalistan vill istället
att planerade bebyggelsen halveras för att inte förstöra västra Sicklaöns karaktär,
att trafikproblemen på Kvarnholmsvägen löses först innan man bygger mer – utan att glömma bussar, hissar, trappor och gångvägar,
bostäderna kompletteras med mötesplatser för alla generationer så västra Sicklaön inte blir en sovstad: Kulturhus, bibliotek, föreningslokaler, parker, attraktiva torg och hundrastgårdar,
satsa mer på barn och ungdomar genom att t.ex. öppna en fritidsgård på östra delen av västra Sicklaön, bygga en 11-mannaplan, säkra övergångsställena i närheten av skolor och förskolor, stötta Härliga Henkans verksamhet m.m.
naturen runt Svindersviken skyddas som naturreservat inkl. Trolldalen på Henriksdalsberget, Ryssbergen, södra Finnberget, östra Kvarnholmen och Svindersberg i Finntorp.
kulturbyggnader och kulturmiljöer som t.ex. Nacka stationshus, Birka, Hästholmens båtsällskap, förmansbostaden på Finnberget inte rivs, flyttas eller förvanskas utan istället skyddas långsiktigt.
Västra Nacka förändras i snabb takt. För att möjliggöra tunnelbanan till Sickla köpkvarter och Nacka Forum har kommunen lovat att bygga över 13000 nya bostäder. Men när kommunen växer riskerar också historien att försvinna.
I min debattartikel i Nacka Värmdö Posten beskriver jag hur kulturmiljöer i västra Nacks rivs, flyttas eller förvanskas. Det handlar inte om en enstaka byggnad utan om en lång rad miljöer som tillsammans berättar historien om Nackas utveckling från industrisamhälle och skärgårdsbygd till dagens kommun.
Halvrivna Atlashuset i Sickla
Exempel på kulturmiljöer som riskerar att påverkas:
Nacka stationshus från 1894 ska flyttas till än så länge okänt ställe
Jarlaberg tappar sin Toscana-känsla när det förtätas
Kvarnholmsbron nellan Kvarnholmen och Finnberget
Jag och Nackalistan menar att Nacka behöver utvecklas – men inte så radikalt och absolut inte genom att steg för steg montera ned de miljöer som ger kommunen dess identitet. Om vi inte är försiktiga riskerar framtidens Nackabor att få ett Nacka som är full av bostäder men fattigare på historia, karaktär och själ.
Alliansen vill klämma in ytterligare 4150 bostäder & 1400 arbetsplatser på västra Sicklaön mellan Kvarnholmen och Henriksdal. Nackalistan vill istället
att planerade bebyggelsen halveras för att inte förstöra västra Sicklaöns karaktär,
att trafikproblemen på Kvarnholmsvägen löses först innan man bygger mer – utan att glömma bussar, hissar, trappor och gångvägar,
bostäderna kompletteras med mötesplatser för alla generationer så västra Sicklaön inte blir en sovstad: Kulturhus, bibliotek, föreningslokaler, parker, attraktiva torg och hundrastgårdar,
satsa mer på barn och ungdomar genom att t.ex. öppna en fritidsgård på östra delen av västra Sicklaön, bygga en 11-mannaplan, säkra övergångsställena i närheten av skolor och förskolor, stötta Härliga Henkans verksamhet m.m.
naturen runt Svindersviken skyddas som naturreservat inkl. Trolldalen på Henriksdalsberget, Ryssbergen, södra Finnberget, östra Kvarnholmen och Svindersberg i Finntorp.
kulturbyggnader och kulturmiljöer som t.ex. Nacka stationshus, Birka, Hästholmens båtsällskap, förmansbostaden på Finnberget inte rivs, flyttas eller förvanskas utan istället skyddas långsiktigt.
På Världshavsdagen den 8 juni ordnar Havsnätverket Ost strandstädning längs Svindersviken och Ryssbergen. Alla som vill hjälpa till att plocka plast och annat skräp är välkomna.
Samling sker klockan 17.30 vid busshållplatsen Nacka strand. Därifrån går gruppen längs Svindersviken mot Gäddviken, en sträcka på cirka 3,5 kilometer. Målet är att vara framme vid busshållplatsen Gäddviken runt klockan 20.00. Läs mer…
Ta med fika och handskar
Arrangörerna har tio skräpplockare, påsar och några handskar, men den som har egna handskar eller skräpplockare får gärna ta med dem. Packa också gärna med middag eller fika, vatten och kläder efter väder.
Praktiskt
Datum: 8 juni 2026
Tid: 17.30–20.30
Samling: busshållplatsen Nacka strand
Mål: busshållplatsen Gäddviken
Arrangör: Havsnätverket Ost / Naturskyddsföreningen i Stockholms län
Kostnad: gratis
Kontakt: Jonatan Borling, 070-344 52 70
Man behöver inte vara medlem i Naturskyddsföreningen för att delta.
Naturvandringen i Trolldalen mellan Henriksdalsringen och Finnboda lockade 20 grannar.
Som vanligt började vandringen på Katarina Taikon-torget och på Henriksdalsringens innergård där jag berättade om bostadsområdets historia, människor och arkitektur.
Promenad på Henriksdalsringens innergård
Det var mycket liv på innergården där Årets Nackabo David Henriksson återigen anordnar en fotbollsskola på lördagar.
Och så klart de 400 lägenheterna som ska byggas på naturmarken i västra Trolldalen, Henriksdalsringens hundrastgård och busstorg samt nedanför Henriksdalsringen 1-9.
Vandring bland blåbärsriset i Trolldalen
Höjdpunkten blev de fantastiska utsikplatserna över Svindersviken. Där berättade jag om hur de 10-tal detaljplanerna försvagar spridningskorridorerna för arter beroende av ädellöv och barrträd mellan Nackareservatet, Djurgården och Nyckelviken.
Gruppfoto ovanför Svindersviken
Skogen doftade liljenkovalj som har börjat blomma. Smultronen och lingonen blommar också.
Liljekonvalj i TrolldalenBlommande snultron i Trolldalen
Hag berättade också om de 60 – 70 rödlistade och fridlysta arterna i Trolldalen. Däribland fåglar och fladermöss som kommer få det svårare när
alltmer naturmark bebyggs och förseglas med sten, betong och asfalt
flera hundra träd ska skövlas på västra Sicklaön – många bjuder fåglar och fladdermöss på mat (insekter) och boplatser
många nya barriärer i form av byggnader reses
området blir bullrigare och upplyst på nätterna
Fridlysta större hackspetten tittade blygt bort Rödlistade talltickan syns allt mer sällan när riktigt gamla tallar blir sällsynta
Jag pratade om hur död ved i form av stående döda träd (torrakor) och liggande döda träd (lågor) är viktiga. Här trivs många rödlistade insekters larver som i sin tur blir mat åt fåglar och fladdermöss. Döda trär nyttjas också som boplatser.
På Biologiska Mångfaldens Dag, 23 maj håller jag en natur- och kulturvandring i skogen Trolldalen och Henriksdals bostadsområde i Nacka där ytterligare 1500 bostäder ska byggas trots höga naturvärden.
Samling klockan 10:00 vid busshållplatsen Henriksdalsberget i Nacka. Du kommer lättast hit med
buss 55, busshållplats Henriksdalsberget
buss 53, busshållplats Henriksdalsberget
buss 469, busshållplats Henriksdalsberget
buss 402, busshållplats Danvikshemsvägen. Sedan måste du ta dig upp till Henriksdalsringens busstorg via Henriksdalsbacken
Vandringen är gratis. Den tar c:a 2 timmar. Ha bra skodon, vatten och kläder för alla slags väder med dig.
Första delen av vandringen i bostadsområdet på Henriksdalsringen funkar även för dig som har svårt att gå eller har barnvagn. Andra delen av vandringen i skogen Trolldalen är däremot lite utmanande för dig som har svårt att gå.
Utsikten från Trolldalen mot Svindersviken
Varför vandrar vi just i Trolldalen och Henriksdal?
Här finns över 50 rödlistade arter, fridlysta arter och signalarter. Däribland fladdermöss, fåglar, kräldjur, insekter, växter, svampar, mossor och lav.
Här växer drygt 150 naturvärdesträd, alltså mycket gamla träd, mycket stora träd eller döda träd som är ett hem för många hotade arter.
Trolldalen ingår i en spridningskorridor för arter som är beroende av gamla ekar och gamla tallar. Nackareservatet, Kungliga Djurgården och Nyckelviken.
Största delen av Trolldalen har naturklass 2 på en skala mellan 1 (högst) och 4.
Flera hundra träda, däribland även naturvärdesträd, ska skövlas för att bygga flerbostadshus.
Per Anders Fogelström beskrev Trolldalen som en ”liten vildmarkspärla”. Området var historiskt ett utflyktsmål för söderbor och förekommer i flera av hans böcker, däribland ”I en förvandlad stad”.
Planerade bebyggelsen i västra Trolldalen
Vad är Biologiska Mångfaldens Dag?
Biologiska mångfaldens dag instiftades av FN 1993 och firas sedan år 2000 den 22 maj för att uppmärksamma vikten av artrikedom. I Sverige fick dagen sitt genomslag 2017, när Rebecka Le Moine och Erik Hansson initierade ett nationellt firande. Redan första året arrangerades över 70 aktiviteter runt om i landet, och engagemanget uppmärksammades internationellt. Le Moine utsågs samma år till Årets miljöhjälte av WWF.
Initiativet växte snabbt. År 2018 genomfördes över 190 aktiviteter, och 2019 nåddes en topp med 359 arrangemang samt ökad mediebevakning. När Le Moine valdes in i riksdagen tog Moa Pettersson över som talesperson.
Pandemin 2020 och 2021 påverkade firandet, men engagemanget fortsatte genom digitala aktiviteter och livesändningar som nådde stor publik. Trots restriktioner genomfördes många evenemang.
Efter pandemin återhämtade sig firandet snabbt. År 2022 arrangerades 270 aktiviteter, ofta i samarbete mellan olika aktörer. Därefter har nivån stabiliserats kring 260–270 aktiviteter per år, med ökande samverkan mellan organisationer, myndigheter och föreningar.
År 2025 bekräftade denna utveckling med fortsatt stort engagemang, många samarbeten och ökad synlighet i media och sociala medier. Dagen har därmed etablerats som en viktig plattform för att sprida kunskap och engagemang kring biologisk mångfald i Sverige.
Stora hackspetten på tall i Trolldalen på Henriksdalsberget
Kulturvandring i Henriksdal
Men på vandringen kommer du inte bara att höra mer om Trolldalens naturvärden utan även om:
Varifrån kommer namnet Henriksdal?
Planerna att ursprungligen bygga en stadsdel för 10.000 människor på Henriksdalsberget
Arkitektbröderna Erik och Tore Ahlséns utformning av Henriksdalsringen
Kända ansikten och historiska händelser på Henriksdalsringen
Nacka kommuns planer att bygga ytterligare 1700-1900 lägenheter i Henriksdal, Finnboda och Saltsjöqvarn
Vikingatida ursprung bakom namnet Trolldalen
Utsikten mot Svindersviks gård, Gäddviken, Ryssbergen och Finnberget
Arkitekten Tore Ahlsén tittat från sin balkong mot Henriksdalsringens innergård
18 maj är sista dagen för att lämna synpunkter på detaljplanen för Gäddviken där 1600 bostäder ska byggas, Kvarnholmsbron & kafferosteriet rivas, Kvarnholmsvägen flyttas och trafikstockningarna kan öka kraftigt.
Omarbetar detaljplanen för att nå en lägre exploateringsgrad.
Redovisar de kumulativa effekterna av hela den samlade exploateringen med cirka 4 150 bostäder och cirka 1 400 arbetsplatser.
Tar fram ett alternativ där C1–C5/Svindersvikshyllan utgår,
Kvarnholmsvägen i huvudsak behåller sin nuvarande sträckning
och Kvarnholmsbron bevaras.
Minskar omfattningen på A1–A4 och B1 för att Sundsparken ska kunna fungera som en verklig rekreationspark och boende i Tre Kronors backe påverkas mindre.
Prövar en park söder om Parkhuset, väster om Kafferosteriet.
Stärker skyddet för Kafferosteriet.
Öppnar upp för att Hästholmens båtsällskap återigen kan ha sin hemmahamn i Hästholmssundet.
Tidigt tar fram en åtgärdsplan för att lösa trafikfrågan för Kvarnholmsvägen, Henriksdalskorset, kollektivtrafik, gång/cykel och byggtrafik och att dessa lösningar påbörjas innan inflyttningen.
Kompletterar med att tillhandahålla mötesplatser för alla generationer såsom
fritidsgård
11-mannaplan
kulturhus
bibliotek
föreningslokaler.
Kompletterar natur- och artskyddsunderlaget med tydligare analys av kumulativa effekter på fåglar, fladdermöss, träd och spridningssamband.
Utreder påverkan på småbåtslivet i Svindersviken, inklusive de fyra båtklubbarna, innan gång- och cykelbron över Svindersviken förs vidare.
Redovisar byggtidens påverkan mer konkret, särskilt avseende buller, vibrationer, transporter, förorenade massor och påverkan på vattenmiljö.
Framtida vyn från Svindersviken, Marinstaden och Ryssberget mot Gäddviken och sydöstra Finnberget
Fram till 25 maj 2026 kan du lämna synpunkter på Nackas planprogram för en gång- och cykelbro från Henriksdalsringen till Sickla via Alphyddan. Bron kan ge Henriksdalsringen en bättre koppling till framtida t-banan och köpkvarteret men påverkar kulturmiljön, naturen och gröna spridningskorridoren.
Hur skapades idén till en gång- och cykelbro?
Idén till gång- och cykelbron mellan Henriksdalsringen och Sickla samt en hiss mellan Henriksdalsringen 46 och Henriksdal station framträdde 2017 under planprogrammet för Henriksdal där upp till 1900 bostäder ska byggas på Henriksdalsberget, mellan Henriksdalsberget och Henriksborg och i västra Finnboda. Dessa nya förbindelser skulle vara lite som ett plåster på såren för allt stök som kommer uppstå .
Alla planhandlingar hittar du på nacka.se. Nedanför hittar
Varför behövs en gång- och cykelbro?
Det här är i grunden en positiv idé. Henriksdalsringen ligger nära Sickla fågelvägen, men i praktiken är vägen dit lång, brant och krånglig:
Dagens cykelväg mellan Henriksdal och Sickla station är cirka 2,4 kilometer och går via Henriksdalsbacken, Kvarnholmsvägen och Henriksdalsvägen.
Den närmaste gångvägen går via trappor och en tunnel under Värmdöleden, men har brister i både tillgänglighet och trygghet.
Att ta sig dit via bussar kräver ett byte i Henriksdal.
Bron kan:
ge kortare väg till tunnelbanan, Tvärbanan och Saltsjöbanan i Sickla,
göra det enklare att gå och cykla till Sickla,
minska beroendet av bil och buss,
avlasta bussarna 53, 55 och 469 som trafikerar Henriksdalsringen – speciellt när ytterligare 800 – 900 personer ska bo på Henriksdalsringen om detaljplanen för Henriksdalsbacken inte stoppas.
göra Sicklas handel och service mer tillgänlig,
stärka kopplingen mellan Henriksdal, Sickla och övriga Nacka.
Karta visar de två sträckningarna som föreslås för en gång- och cykelbro mellan Henriksdal och Sickla
Två alternativ utreds
Kommunen utreder två broalternativ över Svindersvikens dalgång:
Västligt alternativ: en längre, svängd bro som ansluter till Värmdövägen nära Sickla.
Östligt alternativ: en kortare, rak högbro som ansluter till Alphyddevägen.
Båda alternativen är tänkta att bli cirka 4 meter breda. Det västra alternativet är cirka 520 meter långt och har en lutning på cirka 2–5 procent. Det östra alternativet är cirka 250 meter långt med en jämn lutning på cirka 4 procent.
Västligt alternativ för en gång- och cykelbro mellan Henriksdal och Sickla
Västra alternativet: längre men mer användbart
Det västra alternativet går i en båge från Henriksdalsberget mot Värmdövägen. Det är längre, men ansluter bättre till Sicklas målpunkter och det regionala cykelstråket.
Fördelar:
bättre koppling till tunnelbanan,
bättre för cyklister,
bättre koppling till Sicklas handel och service,
mer naturlig anslutning mot Värmdövägen,
mindre dominerande än en rak högbro.
Nackdelar:
tar mer naturmark i anspråk,
berör Henriksdalsbergets sydvända branter,
kan påverka gamla tallar, ekar, död ved och naturvärdesträd,
kan påverka insekter, fladdermöss och fåglar.
Det västra alternativet framstår därför som mest användbart ur trafikperspektiv, men kräver fördjupade natur- och artskyddsutredningar.
Östligt alternativ för en gång- och cykelbro mellan Henriksdal och Sickla
Östra alternativet: kortare men mer känsligt
Det östra alternativet är kortare och rakare. Det går som en högbro över dalgången och ansluter till Alphyddevägen.
Fördelar:
kortare bro,
rakare sträckning,
mindre markintrång på vissa delar.
Nackdelar:
blir mer synlig i landskapet,
påverkar kulturmiljön mer,
sämre tillgänglighet utan trappor,
sämre för cyklister, barnvagnar och rullstolar,
påverkar Alphyddans bostadsmiljö mer direkt.
Kommunens eget program anger att den östra korridoren får större konsekvenser för kulturmiljö och landskapsbild, medan den västra innebär större ianspråktagande av naturmark. Programmet anger också att östra alternativet riskerar betydande påverkan på riksintresset för kulturmiljövården.
Svindersviken sedd från Dockan (innersta viken)
Svindersviken är en känslig miljö
Bron planeras inte i ett tomt mellanrum. Den berör Svindersviken – en miljö med höga kultur-, landskaps- och naturvärden. Här finns:
riksintresse för kulturmiljövården,
sprickdalslandskap med berg, vatten och branter,
äldre industri- och hamnmiljöer,
värdefulla vyer över Svindersviken,
gröna samband (Trolldalen) mellan Nackareservatet, Djurgården och Nyckelviken
miljöer för rödlistade och fridlysta fladdermöss, fåglar och insekter.
Det är därför viktigt att bron inte bara prövas som ett trafikprojekt. Den måste också bedömas tillsammans med annan exploatering kring Svindersviken:
Kommunens spridningsanalys visar tydligt att naturen på Henriksdalsberget med Trolldalen tillhör
en spridningsväg mellan barrskogsmiljöer
de viktigaste spridningsvägarna mellan ädellövmiljöer
mellan Nackareservatet, Djurgården och Nyckelviken.
Spridningskorridoren för ädellöv mellan Nackareservatet, Nyckelviken och Djurgården via Kvarnholmen, södra Finnberget, Trolldalen och Ryssbergen
Det finns även dokumenterade naturvärde
potentiella boplatser för rödlistade och fridlysta fladdermöss vid det västra alternativet,
rödlistade insekter vid bergsbranten,
rödlistade och fridlysta fåglar som häckar eller sannolikt häckar i området,
naturvärdesträd (gamla träd, stora träd) och känsliga trädmiljöer.
Särskilt viktigt är belysningen. Bron måste kännas trygg, men får inte lysa upp hela vattenrummet, branten och trädridåerna. Ljuset bör vara riktat, avskärmat, varmtonat och så begränsat som möjligt.
Kartan visar vilka naturvärden som finns i Trolldalen, runt Svindersviken, Alphyddan och Ryssbergen
Drift, belysning och vinterunderhåll
En bro över Svindersviken måste fungera året runt. Därför räcker det inte att bara utreda sträckning, höjd och utseende. Kommunen behöver också visa hur bron ska driftas och skötas över tid.
I planprogrammet anges att framtida förvaltning kan kräva bland annat:
tätskiktsbyte,
ommålning,
byte av slitlager,
betongreparationer,
lagerbyte,
byte av övergångskonstruktioner,
årlig snöröjning,
städning.
Brons höga läge och närheten till Värmdöleden pekas ut som särskilda utmaningar för drift och underhåll. Det gör frågan viktig redan i planeringsskedet.
Även brobredden får betydelse. Trafikutredningen konstaterar att den föreslagna bron på 4 meter är för smal för att separera gående och cyklister på ett bra sätt. Bredden försvårar också möjligheten att lägga snövallar på bron vintertid utan att försämra framkomligheten och tillgängligheten.
Belysningen är en annan nyckelfråga. Den behövs för trygghet, men måste utformas så att den inte stör fladdermöss, nattlevande insekter, vattenrummet och den gröna spridningskorridoren. Därför bör ljuset vara riktat, avskärmat, varmtonat och så begränsat som möjligt.
Tidsplan: Byggstart om 5-10 år?
Projektet är fortfarande i ett tidigt skede där det fortfarande är oklart om gång- och cykelbron verkligen blir av. Det som nu samråds är ett planprogram – ett vägledande dokument som tas fram tidigt för att klarlägga förutsättningar och utredningsbehov inför fortsatt planering.
Tidsplanen ser i stora drag ut så här:
2 september 2024: kommunstyrelsen antog start-PM för projektet.
9 april–25 maj 2026: samråd om detaljplaneprogrammet.
Efter samrådet: kommunen sammanställer synpunkter och väljer inriktning.
Nästa steg: en av sträckningarna görs om till en detaljplan.
Därefter: detaljplanesamråd, granskning, antagande i kommunens olika nämnder, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.
Eventuella överklaganden.
Detaljplanen vinner laga kraft.
Beroende på synpunkter från privatpersoner, föreningar och myndigheter som inkommer under samrådet för planprogrammet, samrådet för detaljplanen och granskning samt eventuella eventuella överklaganden kan det ta allt från 5 till 10 år tills vi har en gång- och cykelbro på plats.
Så här lämnar du synpunkter
Samrådet pågår till och med 25 maj 2026. Efter samrådet ska kommunen sammanställa synpunkterna och välja inriktning inför fortsatt detaljplanearbete. Nacka kommun skriver att kommande detaljplan kan medföra betydande miljöpåverkan. Synpunkter lämnas skriftligt till:
registrator.plan@nacka.se, skriv KFKS 2026-00151 i ämnesraden
i ett brev till Nacka kommun, Planenheten, KFKS 2026-00151, 131 81 Nacka
Synpunkter ska ha kommit in senast 25 maj 2026. Insända synpunkter blir offentliga handlingar.
Alla planhandlingar hittar du på nacka.se. Nedanför hittar du mina egna synpunkter på planprogrammet:
