Inför samrådet för detaljplanen för södra Finnberget har Nacka kommun nu förtydligat hur man vill bygga 200 nya lägenheter och en förskola mellan Finnbergsvägen, Kvarnholmsvägen och de röda stugorna i Gäddviksrondellen.

De 200 lägenheterna ingår i Alliansens plan för totalt 4150 nya lägenheter och 1400 nya arbetsplatser mellan Henriksdal och Kvarnholmen.

Detaljplanen omfattar totalt 200 nya bostäder och en förskola i åtta nya byggnader på Finnbergets södra sluttning på c:a 2 ha naturmark och onkluderar:

• S.k. Utsikten
  • Två punkthus (H1, H2) längs med Finnbergsvägen där det idag finns rester efter tidigare ammunitionsbunkern från luftvärnet som fanns här under andra världskriget. Antagligen 5 våningar höga.
  • En förskola för 60 barn i ett av punkthusen (H1) längs med Finnbergsvägen. Förskolan föreslås ligga i nedre våningen. Förskolegården läggs söder om hus H1 och H2.
  • Fyra punkthus (J1 – J4) ovanför Kvarnholmsvägen. Husen har åtta våningar varav två våningar i sutteräng.
  • En kvartersgata skapas västerut från Finnbergsvägen för angöring av punkthusen J1 – J4.
• S.k. Förmansbostaden
  • Två punkthus (G1, G2) höger och vänster om befintliga bostadshuset i tegel Förmansbostaden. G1 har 9-11 våningar medan G2 har åtta våningar varav två våningar i sutteräng.
  • Förmansbostaden kommer vara kvar men kopplas ihop med ett av punkthusen (G2). Förmansbostaden ska också renoveras och tillgänglighetsanpassas.
  • En trappa skapas mellan J4 och G1.
• S.k. Hantverkshuset har redan varit på samråd i början av 2024.
• Finnbergsvägen övergår i kommunens ägo.
• Naturområdet väster om bebyggelsen bevaras.

Förutom den här detaljplanen finns även detaljplanen för Gäddviken där det planeras 1500 bostäder på sydöstra delen av Finnberget, i Gäddviken och i Hästholmssundet.

Hur kommer bostäderna att se ut?

Kommunen skriver att bebyggelse ska utformas med hög arkitektonisk kvalitet och med hänsyn till riksintresset för kulturmiljövården.

S.k. Utsikten (J- och H-husen)

Kommunen bedömer att J- och H-husen inte är centrala för områdets industrikaraktär och att balkongerna därför kan ges en mer ”expressiv” gestaltning i linje med planförslaget. Balkongerna blir ”skulpturala tillägg” utanpå fasaden som bidrar till att forma områdets silhuett samt accentuerar bebyggelsens gavelmotiv.

Bebyggelsen föreslås som punkthus med sadeltak med markant lutning. Huskropparna är indelade i två volymer med förskjutning i höjdled och djupled. Volymhanteringen och de branta taken, tillsammans med läget i suterräng, gör att den upplevda byggnadshöjden varierar på olika platser. Som högst kommer bebyggelsen upplevas från Kvarnholmsvägen i söder.

Huskropparnas båda volymer avses gestaltas med var sin kulör eller materialbehandling. Trä kan vara ett återkommande fasadmaterial och respektive volym föreslås få en sammanhållen, monokrom karaktär.

S.k. Förmansbostaden (G-husen)

De nya byggnaderna föreslås ha en pentagonal form och en dämpad färgsättning för att visuellt inte dominera. Huskropparna avses uppföras i tegel med samma kulör som Förmansbostaden och de vinklade fasaderna lyfter fram Förmansbostadens läge i landskapet.

Bebyggelseförslaget för G-husen runt Förmansbostaden från 1940-talet i rött tegel har integrerat balkongerna i fasadutformningen i en typ av loggior eller balkongzon innanför fasadlinjen.

Stor påverkan på miljö och natur

Marken på södra Finnberget utgörs dels av öppna, kuperade hällmarker och blockiga bergbranter ned mot Henriksdal och Svindersviken. Dels utgörs den av gles växtlighet och solexponerade träd (tall, asp, björk, rönn m.m.) på bergets höjder. Klicka här för fler bilder på södra Finnbergets natur…

Det finns risk för betydande miljöpåverkan eftersom en del av naturmark med högre naturvärden kommer beröras av exploateringen:

Spridningskorridor försvagas

Naturen på Kvarnholmen, Henriksdal och Finnberget är del i ett svagt ekologiskt spridningssamband för barrskog och ädellövträd. Och dessutom livsmiljöer för pollinatörer.

Spridningssambanden har redan försvagats av t.ex. stora exploateringen av Kvarnholmen där för 20 år sedan runt 40 % var skog och natur. Nu tillkommer exploateringen av västra Trolldalen, norra Ryssbergen och södra Finnberget.

Rödlistade och fridlysta arter kan påverkas

På södra Finnberget finns flera skyddade arter:

• Ekticka (rödlistad)
• Liljekonvalj (fridlyst)
• Skogsalm (rödlistad)
• Ask (rödlistad)
• Dvärgpipistrell (fridlyst)
• Större brunfladdermus (fridlyst)
• Trollpipistrell (fridlyst)
• Vattenfladdermus (fridlyst)
• Mustaschfladdermus / tajgafladdermus (fridlysta)
• Brunlångöra (rödlistad)
• Nordfladdermus (rödlistad)
• Björktrast (rödlistad)
• Kråka (rödlistad)
• Svartvit flugsnappare (rödlistad)
• Grönfink (rödlistad)
• Ärtsångare (rödlistad)
• Stare (rödlistad)
• Sädesärla (negativ befolkningstrend)
• Skata (negativ befolkningstrend)

Exploateringen av södra Finnberget, Kvarnholmen, norra Ryssbergen och västra Trolldalen kan göra att fladdermusens livsmiljöer försvinner. Ljus- och ljudkänsliga arter är redan i stor utsträckning undanträngda inom området i och med att det ligger i ett redan väldigt exploaterat landskap.

25 naturvärdesträd avverkas

På södra Finnberget finns det ett antal s.k. naturvärdesträd – alltså träd som är gamla, breda / höga eller s.k. torrakor / lågor (döda träd). Fyra träd pekas dessutom ut som särskilt skyddsvärda – två ekar, en tall och en lönn.

Eftersom området är bergigt och nyetablering av träd är svår kommer detaljplanen att medföra en betydande påverkan på det lokala trädbeståndet. 25 naturvärdesträd kommer att avverkas eller påverkas negativt av exploateringen.

I dagsläget planeras ingen breddning av Finnbergsvägen, men om detta blir aktuellt kan ytterligare träd, inklusive skyddsvärda och särskilt skyddsvärda hålträd, behöva tas ned både inom och utanför planområdet.

Möjligheter till rekreation minskar

Detaljplanen innebär att möjligheterna till friluftsliv förändras då naturmark tas i anspråk för byggnation och grönstrukturer minskar. Kommunen hänvisar istället till Trolldalen på Henriksdalsberget. Det rekreationsområdet minskar också när 200 bostäder ska byggas i västra delen av Trolldalen. Stora delar av Trolldalen utgörs av branter, hällmarker och stup.

Positivt är att kanske de nya byggnaderna kan minska trafikbuller från Värmdöleden och Kvarnholmsvägen men samtidigt blir det mer buller från att 400 pers till flyttar till den här delen av Finnberget.

Detaljplanen för södra Finnberget innehåller inte heller några tankar om att skapa mötesplatser för olika generationer, såsom

• fritidsgård
• föreningslokaler
• kulturhus
• café
• idrottsplatser m.m.

Det blir bara bostäder. Ett mönster som syns tydligt på Kvarnholmen.

Försämrad utsikt

Öven utsikten från befintliga husen mot Svindersviken kan påverkas.

”Man tycks lyckas att fullständigt blockera utsikten för samtliga existerande hus. Tur att man väljer att bygga 11 våningar upp från kvarnholmsvägen och förlägger övriga hus en bit upp från existerande kvarnholmsväg så att endast dessa nya hus gynnas”, skriver en granne på Facebook.

Ingen förbättring  trafiksituationen

Nacka kommun vill bygga totalt 4150 bostäder och 1400 arbetsplatser i trakten. Trafiksituationen i området präglas redan idag av köer i rusningstid och brister i gång- och cykelsäkerhet. Kommunen tror att de nya bostäderna inte kommer försämra trafiksituationen om ett antal åtgärder genomförs.

Verkligheten är nog att Finnberget redan idag har dålig tillgänglighet. Buss 55 kommer hit en gång i timmen mellan c:a klockan 7:00 och 19:00. Buss 402 nedanför nås bara via branta Finnbergsvägen.

Varför får inte Finnberget en hiss?

Egentligen behövs också en mer tillgänglighetsanpassad väg mellan Finnberget och Kvarnholmsvägen. Finnbergsvägen har mycket stark lutning och är en fälla på vintern.

En hiss kanske som den i Saltsjöqvarn och de tre på Kvarnholmen skulle behövas. På Henriksdalsringen tänker man iaf ge boende ett ”plåster på såren” i form av en bro till Sickla.

Förorenad mark

Enligt kommunens undersökningar är marken inom planområdet förorenad – något vi redan vet från andra sidan Finnbergsvägen där marken behövde saneras efter att brf SaltsjöVy har tillkommit. Sammantaget visar analyser att marken i och utanför planområdet är förorenad av främst metaller (arsenik, koppar och bly) och PAH:er. Även kvicksilver, kadmium och zink förekommer i förhöjda halter.

Startbesked för nya bebyggelsen ges inte förrän markföroreningar har avhjälpts. Efterbehandling av marken kan också behövas för att undvika framtida hälsorisker.

Genom att fokusera på att avlägsna förorenat damm och partiklar från berghällar, bedöms risken reduceras till acceptabla nivåer samtidigt som saneringens påverkan på naturvärden minimeras. Åtgärdsförslaget innefattar vacuumsugning av jord/damm på berg samt att återföra nytt jord/sandmaterial på små bergsskrevor för att underlätta återetablering av växter. Cirka 1 000 m2 berghällar bedöms behöva åtgärdas.

I anslutning till förskolegården finns ett område med naturmark där det finns markföroreningar. Den fördjupade miljö- och hälsoriskbedömning visar att det inte finns någon omedelbar eller generell risk av att bara vistas i området. Här handlar risken framför allt om att få i sig jordpartiklar, till exempel genom att leka intensivt i marken och därigenom få jord på händerna som sedan förs till munnen.

Kulturmiljövärden påverkas

Finnberget ingår i riksintresset för kulturmiljövården, även kallat Stockholms farled och inlopp.

Planområdet innehåller framför allt uttryck som hör till skärgårdslandskapet med dess sprickdalsterräng, men här finns även lämningar som visar platsens betydelse för industriernas utveckling. I direkt anslutning till planområdet finns bostadsbebyggelse som hör till de växande industrierna under 1900-talets första hälft med äldre arbetarbostäder vid Kvarnholmsvägen och från modernismen på Finnberget. En konsekvensbedömning av planförslaget har därför tagits fram. Konsekvensbedömningen visar att detaljplanen innebär en större negativ påverkan på de värdebärande karaktärsdragen.

Lämningarna efter luftvärnet från andra världskriget, däribland en transportväg, förseglad ammunitionsbunker och pjäsvärn anses inte vara en fornlämning. Så lämningarna som står i vägen för exploateringen kommer att försvinna.

Tidplan för exploateringen av södra Finnberget

• Mars – maj 2026: Samråd där boende, föreningar och myndigheter kan uttala sig. Men oftast görs bara små förändringar.
• Kv 2 2027: S.k. granskning alltså där man utifrån under samrådet inkomna synpunkter gör ändringar in detaljplanen.
• Kv 4 2027: Partierna i Nacka kommunfullmäktige röstar för att detaljplanen genomförs.
• Kv 1 2028: Detaljplanen vinner laga kraft om den inte överklagas. Annars kan man räkna på minst sex månader till.

---

---