Setterwallska villan: patriciervillan som blev samhällsfastighet

Setterwallska villan i Finntorp byggdes 1896 av Jacob Gustaf Setterwall som patriciervilla men användes av kommunen som bl.a. ungdomsgård och lågstadieskola. 1983 såldes Setterwallska villan till privata ägare.

Setterwall gudfar Christian Lovén är grundare av rederiet Lovén & Co. När Christian drar sig tillbaka drivs företaget framgångsrikt vidare av Jacob Setterwalls pappa och grundarens brorson Per Magnus Lovén. Jacob blir efter faderns död delägare i Lovén & Co. Men han börjar avyttra segelflottan eftersom han inser att segelfartygens tid är förbi.

Istället börjar Jacob engagera sig i det nya företaget Ångfartygs AB Södra Sverige. Han bedriver då mycket framgångsrik trafik med snabba, punktliga och bekväma kustångare. De trafikerade mellan Stockholm, Göteborg och Kristiania. Rederiet når aktieutdelningar på över 30 % som gjorde att familjen har råd med både en sommarbostad utanför Stockholm och en större tjänarstab.

1871 köper Jacob Gustaf Setterwall loss mark från gården Stora Sickla. Det är marken mellan Kyrkviken och Svindersviken där Finntorp ingår idag.

Trävilla som sommarnöje

1871 låter han uppföra en mindre trävilla i schweizisk stil. Familjen använder trävillan som sommarbostad – något som rika familjer från Stockholm gjorde i bl.a. Augustendal (dagens Nacka strand) och Vikdalen.

Trävillan rivs när Setterwallska villan är klar.

Setterwallska villan ritades av Johan Laurentz

1896 låter Jacob Gustaf Setterwall efter alla ekonomiska framgångar uppföra Setterwallska villan enligt ritningar av Johan Laurentz (1851 – 1901). Åratalet syns också på fasaden mot väst i smidesjärn.

Arkitekten är känd för att ha ritat ett femtiotal byggnader i Stockholm, oftast påkostade. Typiskt för honom är att han vid 1880-talets slut byter från puts mot tegel. Han influerad av nordeuropeiska renässansen. Johan Laurentz förstår att skapa dekorativa kontraster på byggnadens fasader genom att blanda mönstermurningar i tegel med putsornament.

Bland hans mer kända byggnader finns AB Separators huvudkontor vid Fleminggatan, LM Ericssons fabrik på Tulegatan, Hamngatspalatset vid Hamngatan (rivet), Svenska lifs hus vid Norrmalmstorg och Trefaldighetskyrkan.

Per Sundahl är byggherre

Per Sundahl (1856 – 1925) uppför villan som byggmästare. Bland hans övriga byggnader finns Pumpstocken 9 på Biblioteksgatan 2, Aftonbladets hus på Klara västra kyrkogata 7, Sankt Georgios kyrka på Birger Jarlsgatan 91 och Svenska Lifs hus på Smålandsgatan 16.

Setterwallska villans exteriör

Fasaden är mycket påkostad i en tidstypisk, historieinspirerad stil:

• Villan vilar på en hög sockel av sandsten.
• På den står murar av gulrött holländskt tegel med dekorativa inslag i grått och gult.
• Villan har torn, lanternin (rund eller polygonal litet torn med fönster), burspråk, altan och veranda med balkong.

Den ursprungligen öppna verandan byggs delvis in under 1920- och 30-talen.

Setterwallska villans bottenvåning

Interiören ska visa upp ett välbeställt borgarhem från slutet av 1800-talet. Sommarbostaden skulle hålla samma standard som våningen i Stockholm:

• I bottenvåningen finne en stor hall med handmålat, blyinfattade fönster.
• Bibliotek och sällskapsutrymmen finns i bottenvåningen.
• Rummen har höga ekpaneler.
• Salongen vid altanen har sidentapeter.
• Kassettakets dekorationsmånlingar är utföra av Althins målarskola.

Via en stor svängd ektrappa kommer man till övervåningen.

Setterwallska villans övervåning

Övervåningen har en liknande planlösning som bottenvåningen samt några smårum intill tidigare serveringsrummet ovanför köket. Ovanför salongen finns ett stort sovrum, en matsal och ett serveringsrum.

Takdekorationer i stuck

Både botten- och övervåningen har takdekorationer i stuck. Det finns också öppna spisar av italiensk marmor. En av kakelugnarna är dock från 1700-talet och hitflyttad. Vid restaureringen åren 1985 – 86 bedömdes äldre väggmålningar vara i allt för dåligt skick för att konserveras. De målades därför över.

Belysningen utgörs av fotogenlampor och stearinljus fram till början av 1920-talet då elektrifieringen når Finntorp.

Familjen Setterwalls liv i villan

I villan bosätter sig inte bra grosshandlaren utan även hans fru, handlardottern Eva Sophie Amalia Billow. Under vintrarna bor de i en stor våning på Sturegatan 18 i Östermalm. Mellan Finntorp och Östermalm åker de i elegant landå förspänd med parhästar.

”De hade inga egna barn och var därför väldigt måna om sina släktingbarn”, skriver en släkting på Facebook. Däremot ingår fem hundar i hushållet. Sophie Setterwall dör 1923.

Fredrik Jahn köper Setterwallska villan

Jacob säljer då villan vidare till Fredrik Jahn för bara 135.000 SEK. Setterwall dör 1930 i sin våning i Östermalm. Fredrik Jahn är direktör i Svenska Pappersbruksförening och använder villan som permanentbostad.

Eftersom Fredrik är medlem i sångarsällskapet OD i Uppsala bjuder han ibland in sångarkolleger till Finntorp. De sjunger vid flera tillfällen in våren i parken och på altanen.

1927 flyttar trädgårdsmästaren Fritz Hagstedt, hans fru och tre söner in i trädgårdsmästarbostaden på Jahns gård. Fritz anställs för att sköta villa och stora parken. Han etablerar också en handelsträdgård på marken norr om villan.

Efter Jahns död 1940 är villan kvar i familjens ägo till 1945. Då köps huset upp av ett byggnadsföretag.

Setterwallska villan köps av Nacka kommun

1950 köps Finntorp av Nacka kommun. Platsen skulle bli Nackas kommersiella centrum. I köpet ingår också Setterwallska villan. Genom åren använder kommunen villan som:

• Sjukkassa
• Lågstadieskola
• Kursverksamhet och söndagsskola
• STF-vandrarhem på 1960-talet som drevs av Viola Bengtsson
• Ungdomsgården Finntorpsgården sedan 1953 där det arrangerades danskurser, Evakurser, musikgrupper (t.ex. Nursery Rhymes), amatörteater, bordshockeyspel m.m.
• Barnsköteskola
• Evenemangslokal för studentfester, födelsedagar och bröllopsfester

1983 säljer Nacka villan till en privat fastighetsägare. Idag huserar här bland annat kontor och en tandläkarpraktik i bottenvåningen.