I december 2009 publicerade Hannes Elving (Uppsala universitet) och Magnus Karlsson (IVL) en rapport om kvicksilver i sediment och fisk från Stockholms skärgård.
Forskarna har bland annat tittat på halten av kvicksilver i vitmärla från Åskö (helt av kvicksilver opåverkad miljö), Slussen och Svindersviken.
Vitmärlan gräver gångar i sedimentet och äter organiskt material som finns där. Djurets ägg och embryon är ett känsligt instrument för att bestämma förekomst och utbredning av förorenade sediment.
Sedimentet i Svindersviken innehåller runt 7 ∞g/g kvicksilver/hg jämfört med runt 3 ∞g/g i Slussen. Missbildningarna i vitmärlas embryon ligger i Svindersviken runt 7 procent, i Slussen däremot runt 5 procent.
Kvicksilvret i Svindersviken är antagligen resultatet av en lång industrihistoria här med beckbruk, varv, tillverkning av konstgösel och svavelsyra, försöksverksamhet med sprängämnestillverkning, bergrum- och cisternlagring av petroleumprodukter etc. >> Läs hela rapporten
Nacka kommun borde kanske förbjuda fiske- och badäventyr i Svindersviken.
Fler belastade vattenområden
Västra Sicklaöns industriella historia har tyvärr lämnat sina spår på flera vatten:
På bottnen utanför Saltsjöqvarn ligger halterna av miljöfarliga metaller som bly, kadmium och kvicksilver skyhögt över vad som är normalt i Östersjön – för kvicksilver hela 50 gånger högre. Vid bottnen i Höggarnsfjärden är halterna lägre – men för kvicksilver ändå drygt 20 g
ånger över normalvärdet. >> Läs mer på nacka.se
Ett annat belastat område är Hammarby sjöns stränder vid nya bostadsområdet Henriksdalshamnen. Därför planterar man vass i hela den östra delen av vattenområdet, så att ingen kommer på idén att bada här. Övriga områden ska täckas med en fiberduk som sedan täcks med grus.
