Thomas Leopold (1693 – 1771) heter en av många religösa tvivlare som låstes in på Danvikens dårhus i knappt fem år. Han låstes in här och på annat håll i 42 år.

Han var ung student när han kom i kontakt med svenska väckelserörelsen som bland annat avstod från spädbarnsdop och kritiserade statskyrkans prästerskap. När han började kritisera prästerskapet låstes han in i Bohus fästning 1729.
Under rättegången bekände han sin tro i varje förhör med att falla på knä och be högt för sina domare. Lundaprofessorn Jakob Benzelius (senare ärkebiskop) var en av de drivande krafterna bakom Thomas Leopolds behandling.
Omvändelseförsöken där hjälpte inte. Så hamnade Thomas Leopold istället på Danvikens dårhus (byggnaden som ligger idag mellan Saltsjöqvarn och Danvikstrand).
Där slapp han faktiskt vara inlåst. Så han kunde röra sig fritt och sprida sitt budskap bland personal och intagna, som säkert inte heller hade någon förståelse för prästerskapets levnadsstil.
Thomas Leopolds församling växte. Men enligt Konventikelplakatet får ingen predika utan prästs närvaro och ledning. Så det blev Bohus fästning på nytt, där han inte fick ta emot böcker eller skriva brev. Vad som hände med pietistförsamlingen i Danviken vet vi inte.
1771 dog Thomas i sin cell 77 år gammal. Han begravdes under tysnad i ovigd gjord som man brukade göra med kättare.