Fjärilar i Trolldalen – många fjärilar har vaknat eller kommit tillbaka

Fjärilar finns det ungefär 150000 arter i världen av varav 5000 förekommer i Europa och 2900 i Sverige. Bland fjärilar i Trolldalen syns amiral, sorgmantel, tistelfjäril, nässelfjäril och pärlemorfjäril.

Men i nyckelbiotopen Trolldalen mellan Henriksdalsringen, Finnboda och Svindersviken har naturkännare även observerat grönsnabbvinge, mindre guldvinge, sandgräsfjäril, brun flickfjäril, aurorafjäril, påfågelöga, ängsmätare, ängsfly, spetsvingat mossmott, kålfjäril m.m.

Vädret är tillräckligt bra för att fullvuxna övervintrande fjärilar ska vara aktiva igen och flyttfjärilar att ha kommit tillbaka från varmare breddgrader.

Fjärilarnas paradis Trolldalen ska exploateras

Tyvärr kommer vi aldrig riktig att veta vilka andra fjärilar som trivs i Trolldalen och om det finns insekter som är rödlistade. Nacka kommun kommer nämligen i september att hålla samråd inför exploatering av de första 25 % av denna skog. Senare ska ytterligare 25 % av skogen bebyggas.

Och detta trots att kommunens konsulter konstaterade mycket höga naturvärden:

(…) detta naturvärdesobjekt har nyckelbiotopsklass, d v s klass 1. Områdets status från kommunalt naturvårdsobjekt bör också höjas till regionalt värde för denna del. Motivet för detta är förekomsten av gammal tall, riklig tillgång på död ved, ädellövbestånd med god förekomst av hasselbuskage, sällsynt markflora i branter och lövmiljöer samt riklig förekomst av rödlistade arter knutna till främst tall.

Tomas Fasth, 2013

Om du vill engagera dig för att bevara nyckelbiotopen Trolldalen, hör gärna av dig till vastra.sicklaon@gmail.com. Du är inte ensam. Vi är många som vill bevara Trolldalen!

Sorgmantel – sammetsbruna fjärilar

Sorgmantel (nymphalis atiopa) tillhör familjen praktfjärilar. Den kännetecknas av de sammetsbruna vingarna med en ljus ytterkant och ett band av blå fläckar innanför ytterkanten.

Sorgmantel flyger i juli till september och efter övervintring som fullbildad fjäril också i april till maj.

Påfågelöga – fjärilar lägger ägg på nässelblad

Påfågelöga (inachis io) tillhör släktet inachis. Den kännetecknas av tydliga blå ögonfläckar mot en rödbrun bakgrundsfärg. De lägger sina ägg huvudsakligen på nässelblad.

Påfågelöga övervintrat som vuxen och kan därför ses mycket tidigt på våren.

Nässelfjäril – fjärilar ses tidigt i mars

Nässelfjäril (aglais urtiae) är en dagfjäril. Den kännetecknas av glest tandade vingar som på ovansida är intensivt rödbruna. Framvingarna har på ovansidan längs framkanten en rad omväxlande svarta och ljusa fläckar. Den yttersta ljusa fläcken är typiskt vit medan övriga är vitgula. Varje framvinge har också en större svart fläck vid bakre kanten och två mindre fläckar nära mitten.

Övervintrade nässelfjärilar kan i Sverige ses redan tidigt i mars. Ett klassiskt vårtecken.

Tistelfjäril – lägger ägg på tistlar

Tistelfjäril (cynthia cardui) är en praktfjäril. Den är ljusbrun med svarta fläckar samt vita fläckar nära framvingens spets. Tistelfjärilen lägger sina ägg på tistlar oh nässlor.

Det är en utpräglad migrant som i Europa under våren vandrar norrut från medelhavsområdet.

Pärlemorfjäril – 20 olika arter av fjärilar

Pärlemorfjärilar (heliconiinae) är praktfjärilar. I Sverige finns ca 20 arter. De har på vingarnas översida rödgul botten och i tvärrader ordnade svarta fläckar.

Mindre guldvinge – fjärilar som älskar bergsyra & ängsyra

Mindre guldvinge (lycaena phlaeas) ingår i familjen juvelvingar. På ovansidan är framvingarna orangeröda med mörkbruna kanter och fläckar. Bakvingarna är mörkbruna med ett orangerött något tandat band i bakkanten. Undersidan liknar ovansidan men är blekare i färgerna; gul eller gulorange på framvingen och blekt brunbeige på bakvingen.

De lever mycket på bergsyra och ängsyra. Flygtiden är antingen en generation mellan juli och september för de arktiska och alpina populationerna, två generationer (juni-juli respektive augusti-september) för de nordliga populationerna eller tre generationer mellan april och september för de längre söderut.

Grönsnabbvinge

Grönsnabbvinge är brun på ovansidan och hanen har en ljusare fläck i framkanten av framvingen. Undersidan är guldgrön till grön. Den trivs bäst på blåbär, klöver, hallon och ginst.

I norr flyger den i en generation mellan april och juni och i söder i flera generationer mellan mars och juli.

• 

• 

• 

Amiral – fjäril som flyttar söderut

Amiralfjäril är en praktfjäril. Den är svart med ett rödorangefärgat tvärband och vita fläckar på framvingens spets samt rödorange bakvingekant.

Amiralen övervintrar som vuxen, men i Sverige misslyckas detta vanligen. Många amiraler flyttar istället söderut på hösten.

Brun flickfjäril – gillar björkar

Brun flickfjäril (archiearis parthenias) beskrevs redan 1761 av Carl von Linné. Den gillar mest lövskogar, speciellt björkar och äter blad och barr.

Sandgräsfjäril – bra kamouflerad fjäril

Sandgräsfjäril (hipparchia semele) är en fjäril som gillar öppna sandiga marker. Den syns under juli till september. När fjärilen vilar sitter den alltid med sammanslagna vingar, ofta på marken eller tallstammar, och är då mycket välkamouflerad.

Aurorafjäril – fjäril som gillar skogsbryn

Aurorafjäril (anthoharis ardamines) tillhör familjen vitfjärilar. Vingarna är vita med mörka framvingesspetsar. Hanen har orangea fläckar. Bakvingarnas undersidor är hos båda könen grönmarmorerade.

I Sverige är arten ett säkert vårtecken och flyger främst på blomsterrika ängar och i skogsbryn.