Den populära utsiktsterrassen på Fåfängan, mitt emot Saltsjöqvarn, har rivits. Terrassen har i omkring 15 år erbjudit en fantastisk utsikt över Djurgården, Stockholms inlopp och skärgårdstrafiken. Nu är den borta, till många stockholmares besvikelse.
Staden ansåg att terrassen var farlig
Enligt Mitt i beslutade Stockholms stad att riva terrassen eftersom den stred mot detaljplanen och ansågs utgöra en säkerhetsrisk. Det är dessutom oklart vem som ursprungligen byggde den.
Fåfängans café och restaurang
En besiktning 2024 visade att räcket behövde åtgärdas omgående, men att själva bärverket var i gott skick. Trots detta valde staden att riva hela konstruktionen eftersom man inte kunde hitta någon ägare som ville ta ansvar för underhållet.
”Utsikten är fortfarande fin, men inte lika fin”, säger Södermalmsbon Kerstin Engman till Mitt i.
Fåfängan har en lång historia
Fåfängan har varit en uppskattad utsiktsplats i flera hundra år. Berget har en spännande historia med bland annat försvarsanläggningar, lusthus och en väderkvarn som en gång stod på Fåfängan.
Från Fåfängan har man fortfarande en vacker utsikt över Saltsjöqvarn, Finnboda och Stockholms inlopp, även om man inte längre kan gå ut på den rivna terrassen. Från andra sidan vattnet erbjuder också Bageriberget i Saltsjöqvarn en fin utsikt mot Fåfängan och innerstaden.
Rivningen av Tandläkarhuset i Järla påbörjades måndagen den 12 oktober. Fyra nya bostadshus med 113 lägenheter ska byggas på platsen. Det är ytterligare ett steg i Nacka kommuns vision att omvandla västra Sicklaön till en tätare stad. Men på Facebook är åsikterna om rivningen delade.
Tandläkarhuset i Järla
Tandläkarhuset ersätts av 113 bostäder
Tandläkarhuset ligger längs Värmdövägen mellan Järla bro och kyrkogården, mittemot Järla station.
Enligt Nacka kommun inleds arbetet med invändig rivning under veckorna 42–45. Därefter rivs byggnadens stomme under veckorna 46–49, vilket kan innebära buller och kortvariga trafikstörningar på Värmdövägen.
Fastighetsbolaget Klövern planerar att uppföra fyra bostadshus med 113 bostadsrätter och lokaler i bottenvåningarna. Projektet marknadsförs under namnet Järla Siluett. Inflyttning planeras till 2028–2029.
Järla Siluett
Nackas mål om en tät stad
Rivningen är en del av kommunens plan att omvandla västra Nacka till tät stad.
I Järla innebär detta fler bostäder, högre hus, nya torg och en ombyggnad av Värmdövägen till stadsgata.
När Nacka kommun berättade om rivningen på Facebook väckte beskedet både positiva och negativa reaktioner.
”Kan man bara inte bevara och bygga om istället för att lägga kraften på att riva för att sen bygga nytt?”, skriver Dorotea Rahlén Bexander.
Gittan Sandström uttrycker en frustration över allt byggande:
”Men faan va det byggs sönder överallt”
Andra välkomnar att den gamla byggnaden försvinner.
”Äntligen! Det är ju bara sorgligt att se det där huset varje gång man passerar!”, skriver Fredrik Tiderman.
”Härligt med nytt det behövs!”, tycker Ellinor Eriksson.
Det finns också önskemål om vad som ska komma i stället. Tomas Bergstrand vill se en upprustning av Järla station med hiss, väntrum och kiosk. Helén Åhlund hoppas på en trevlig kvarterskrog.
Kommentarerna visar olika uppfattningar om hur Järla bör utvecklas, även om de inte säger något om vad Nackaborna i allmänhet tycker.
Bostäderna klara flera år före tunnelbanan
En annan fråga är hur kollektivtrafiken ska klara den växande befolkningen.
De 113 bostäderna i Järla väntas bli klara 2028–2029. Men enligt Region Stockholms nya prognos kan Blå linjen till Nacka börja trafikeras först under första kvartalet 2032. Den nya tidplanen är ännu inte formellt beslutad.
Det innebär att de boende kan få vänta flera år på den tunnelbana som är en viktig förutsättning för kommunens omfattande bostadsbyggande.
När Kvarnholmsbron byggdes hade Kvarnholmen ännu ingen fast landförbindelse. Transporter till och från bland annat Kvarnen Tre Kronor skedde med pråmar och en kättingfärja. Bron byggdes därför som en nyckeldel i Kooperativa Förbundets utbyggnad av industrin på ön.
Invigning av Kvarnholmsbron 1924
Tillsammans med Kvarnholmsvägen, eller Brovägen, skapade bron en ny länk mellan Henriksdal och Kvarnholmen. Vägen öppnades för trafik den 22 augusti 1925 och gjorde att pråmtransporterna till och från Stadsgården kunde upphöra.
Den nya vägen var dessutom en av Sveriges första privata betongvägar. Infrastrukturprojektet blev en viktig förutsättning både för kvarnens expansion och för byggandet av arbetarbostäder på Kvarnholmen, bland annat de 30 radhusen och det stora lamellhuset vid Tre kronors väg, ritat av arkitekten Olof Thunström och uppfört 1928–1930.
Dubbelbron tillkommer 1932
Det är här den viktiga detaljen kommer in: Kvarnholmsbron var inte dubbel från första dagen. Den ursprungliga bron från 1923 kompletterades den 15 oktober 1932 med ytterligare en bro ovanför den gamla. Först då blev anläggningen den dubbelbro som senare kom att räknas som Sveriges första i sitt slag.
Invigning av övre Kvarnhommsbron 1932
Den övre körbanan ledde upp till den nya bostadsbebyggelsen vid Tre kronors väg, då kallad Övre Kvarnvägen. Den nedre körbanan svarade för förbindelsen med de norra delarna av ön mot Stockholms inlopp. På Kvarnholmssidan byggdes brofästet för den övre vägbanan med omsorgsfullt kallmurade sidor av granitblock, en detalj som fortfarande finns kvar.
Ombyggnad 1985 förändrade bron
Under slutet av 1970-talet fylldes Hästholmssundet igen för att skapa säkra transporter för industrierna på Kvarnholmen, bland annat en oljehamn vid Svindersvikens inlopp. Några år senare, 1985, genomfördes en större ombyggnad av Kvarnholmsbron. Det var då det övre broplanet revs. Även den nedre körbanan revs ner till valvkonstruktionen, som skyddades med ett lager sprutbetong.
Vägen under Kvarnholmsbron till södra kajen
Efter rivningen byggdes en ny, något bredare körbana med separat gång- och cykelfil. Det är den lösningen som bron har i dag. I samband med ombyggnaden stängdes också den direkta vägförbindelsen till bostadsområdet vid Tre Kronors väg. Trots förändringarna har bron fortfarande har ett kulturhistoriskt värde.
Planerad rivning i detaljplanen för Gäddviken
Den nuvarande bron är alltså redan resultatet av en stor ombyggnad, men framtiden är ändå osäker.
I detaljplanen för Gäddviken har Kvarnholmsbron pekats ut som möjlig att riva när området byggs om. Om det blir verklighet försvinner inte bara dagens bro utan också den sista fysiska resten av en anläggning som först byggdes 1923, invigdes 1924 av Nils Edén och blev Sveriges första dubbelbro 1932.
KUAB har fått tillstånd från Länsstyrelsen för rivning och återuppbyggnad av Havrekvarnen i Nacka. Byggnadsminnesförklarade kvarnen ritades av Artur von Schmalensee på KF:s arkitektkontor, färdigställdes 1928 och är idag i för dåligt skick för att renoveras. (mer …)
Som tidigare rapporterat raserade mycket av den skyddade spantverkstaden vid tidigare rivningsarbeten. Nacka kommun har därför gett tillstånd att byggnaden får rivas men måste byggas upp igen för att nästa år inhysa en ICA närbutik. (mer …)
KVARNHOLMEN | Nu startas rivningen av Lagerhotellet på Mjölnarvägen (kajen mot Djurgården) och i december av gamla Foderfabriken intill samt tillhörande silo. (mer …)
I oktober beslutade Nacka kommuns miljö- och stadsbyggnadsnämnd att den olovligt uppförda tillbyggnaden vid ett radhus på Östra Henriksborgsvägen 43 måste rivas. (mer …)
I leverantörstidningen Entreprenad kan man just nu läsa om hur ett sju gånger fyra meter stort hål rivs ut och sprängs fram igenom Qvarnen Tre Kronor från slutet av 1800-talet på Kvarnholmen. (mer …)
