Det var först på 1930-talet som (halv)ön mellan Saltsjön och Svindersviken i Nacka fick sitt namn, Kvarnholmen. Dessförinnan nämndes Kvarnholmen under fyra olika namn på kartor och i längder.
Finnesön
Kvarnholmen dyker först upp i historiska källor under sen medeltid. Ön ingår i Sten Sture den äldres ägor. Därefter ägs den av dominikanerklostret på Stadsholmen, Gustav Vasa, stadens hospital och slutligen Danvikens hospital.
Ön kallas först för Finnesön. Förklaringen kan vara att folk från finska riksdelen hade sjöbodar och upplagsplatser på ön. Något som vi ännu idag har kvar i namnet Finnboda.

Liunzöhn
Äldsta kartan över Kvarnholmen är odaterad men antas inte vara äldre än från mitten av 1600-talet. Det är en karta över Danviks Hospitals utmark.
Kvarnholmen kallas där för Liunzöhn (“Liunz” som manligt förnamn?). Ön är obebodd och beskrivs som “full av berg och buskage”.

Hästholmen
Under 1600-talet slår namnet Hästholmen igenom. Ön används nämligen som rast- och betesplats för hästar från Baltikum och fraktas därefter till huvudstaden.
Dufholmen
I husförhörslängden från 1790 nämns en krögare Lundgren. Tre år senare står det “Hästholmen. Dufholmen. krog” i längden. Det kan vara ett försök att visa på två olika bebyggelser på ön, Hästholmen och Dufholmen.
Så Duvholmen förekommer parallellt med Hästholmen under en kortare tid. 1863-65 står det nämligen återigen i längden “Hästholmen, lägenhet under Jerla, bortarrenderad till Finnboda”.

Kvarnholmen
1897 köper Qvarnaktiebolaget Tre Kronor ön och förvärvas senare av Kooperativa förbundet.
Den ökande postmängd riskerar under den tiden att hamna i ett annat samhälle med samma namn: Hästholmen vid Vättern (Ödeshögs kommun). Så under 1930-talet anordnas en namntävling. Det bästa inkomna förslaget är det namnet som ännu används idag: Kvarnholmen.
Nja. Det kan finnas flera Dufholmen. Rapporten från arkeologiska underkökningen av tegelugnen på Kvarnholmen tar just upp mantallängden där Hästholmen och Dufholmen nämns tillsammans.
Jag tror inte att Kvarnholmen någonsin har hetat Duvholmen. Det måste vara ett missförstånd. Krögare Lundgren ägde förmodligen en krog även på Duvholmen som ligger strax öster om Lidingös östra udde. Där har det, precis som på nästan alla andra öar och uddar i Stockholms inlopp, legat en krog för sjöfarande. Numera är det väl en varvsrörelse med boningshus där krogen tidigare låg. Hoppas att någon kan framföra detta till textförfattaren?