Atlashuset i Sickla byggdes på 70-talet som fritidsanläggning för Atlas Copcos personal. Nu rivs Atlashuset för Stockholm Wood City.
Varför heter det Atlashuset?
1873 bildades Aktiebolaget Atlas som uppförde verkstäder i bland annat nuvarande Atlasområdet i Vasastaden i Stockholm. Här tillverkade man material för järnvägen, däribland personvagnar, godsvagnar, växlar, vändskivor, ångmaskiner och även kanonlavetter till försvaret.
Namnet Atlas syftade till en av titanerna i den grekiska mytologin. Atlas var en jätte som bar upp hela himlavalvet på sina axlar. Atlas ingår därför ofta i byggnadsfasaderna utsmyckning som bärare av balkonger och entréer. Företagets fabriksområde fick därför initialt det passande kvartersnamnet Jätten.

Företaget gick 1917 samman med AB Diesels Motorer och bildade AB Atlas Diesel, idag Atlas Copco. 1927 flyttades tillverkningen till Sickla i Nacka.
Hur set Atlashuset ut ut?
Atlashuset i Sickla (fastigheten Sicklaön 117:17.1) ligger på Sjötorpsvägens sydsluttning. Den uppfördes i slutet av 1970-talet men ritningarna är från 1975, framtagna av AB Rasmussens Arkitektkontor genom arkitekterna Kjaersgaard-Rasmussen-Jafner.
Trots att byggnaden efter att ha sålts av Atlas Copco har nyttjats för olika ändamål har få ändringar skett med fasaderna.
Det är ett för trakten ovanligt terrasshus på tre våningar byggd mot sluttningen. Fasaderna är klädda med halvstens tegel i löpskift.

Terrasshusdelen flankeras av en sidoställd del med entré, trapphus och en trappa utomhus som leder upp från gatuplanet. En skylt i vita bokstäver skvallrar om byggnadens namn.

Trapphuset i väst bryts upp av ett stort fönster som är indelat i mindre fönsterpartier. Det vetter mot trappan utomhus och mot en idag misskött parkliknande tomt med gamla ekar.

Kring fönster och takfot har teglet murats stående. Vissa fönster har markerats med utskjutande tegelomfattningar.

Varför byggdes Atlashuset?
Byggnaden uppfördes som fritidsanläggning för Atlas Copcos personal för rekreation och konferenser. Tydligen var det här en gåva vid företagets 100 års jubileum till alla anställda.
Anläggningen inrymde sammanträdesrum, simhall, bastu, rum för styrketräning, motionsgymnastik och bordstennis. Själva simhallen invigdes senare på 1970-talet och kunde också användas till rehabilitering efter arbetsskador.

”Ja det minns jag fint med pool och gym där. Om jag kommer ihåg rätt så byggdes det som en fritidsanläggning för Atlas Copcos anställda och i början så var det bara Atlas Copcoare med familj som hade tillträde”, förklarar Thomas Mårtensson vars pappa jobbade på Atlas Copco.
Där har väl jag också haft förmånen att vara på så många, långa och otroligt trevliga fester bl.a. vår egen 40-års fest…
Gunilla Åsvik
Atlashuset först i en rivningsvåg för Stockholm Wood City
Atrium Ljungberg förvärvade byggnaden från Atlas Copco redan 1997. Sedan dess användes den bland annat som vårdcentral inom Sickla Hälsocenter, förskolan Leklabbet och simskola pga sin simbassäng.
”Byggnaden är intressant (…) som en exponent för företagets personalvårdande ambitioner. (…) Det allmänna varsamhetskravet i PBL 8 kap 17 § bör särskilt beaktas. Varsamhetsbestämmelse bör införas i detaljplan”, skriver Johan Aspfors, Nackas tidigare kommunantikvarie i en kulturhistorisk granskning inom detaljplansarbetet för Planiaområdet.
Så ursprungligen ville man bevara Atlashuset. Men Atrium Ljungberg och Nacka kommun beslutade ändå att riva huset tillsammans med andra byggnader från Atlas Copco-tiden och sekelskiftet.
Ännu en byggnad från barndomen som rivs, man badade och spelade pingis och handlade på krita i cafeterian, lite trist att allt rivs.
Thomas Brink
Rivningen av Atlashuset ingår i en våg av rivningar i spåren av Nacka bygger stad och är startskottet på att uppföra totalt åtta kvarter som ska bli en del av Stockholm Wood City med tidigaste byggstart 2024. Bland de historiska byggnaderna som ska rivas för Stockholm Wood City finns:
- Atlashuset från 1970-talet
- Trävilla/or från sekelskiftet på Sjötorpshöjden med undantag för Villa Agneshill och Villa Tomtebo
- Precisionsverktygs industribyggnad (arkitekterna Backström & Reinius) från 1950-talet
- Sickla skola från 1950-talet
- Simba- och Sirocco-husen (arkitekten Karl G.H. Karlsson)
Konstantinos Irina – det är jag som skriver!
Jag driver denna nyhetssajt sedan 2007, är hemma i Saltsjöqvarn och bodde dessförinnan på Henriksdalsringen.

I valet 2022 fick jag 781 personröster och är nu ledamot för Nackalistan i Nacka kommunfullmäktige. Jag kämpar för de lokala frågorna som hamnar i kläm när Nacka fokuserar på t-banan:
1. Bevara naturen runt Svindersviken & förbättra utemiljöer – Trolldalen, Ryssbergen, Svindersberg, östra Kvarnholmen & södra Finnberget borde bli naturreservat, skapa grönare torg på Kvarnholmen och i Finnboda…
2. Trygga våra barns framtid – öppna fritidsgård på Kvarnholmen, Finnboda och/eller Sickla, skapa en sommarverksamhet för ungdomar på Henriksdalsringen, säkra skolvägarna vid Kvarnholmsvägen och i Henriksdalsbacken, bygg hemmanära idrottsplatser…
3. Öka framkomligheten för alla trafikanter – gör något åt köer, olyckor & fortkörning på Kvarnholmsvägen, ge seniorerna vid Danvikshem en hiss, bygg en gångbro från Henriksdalsringen till Sickla, slakta inte buss 402, 55 & 53, fixa cykelvägen längs med Kvarnholmsvägen…
4. Stötta lokala kultur- och föreningslivet & bevara Nackas kulturmiljöer – öppna ett kulturhus och/eller bibliotek på Kvarnholmen, erbjud föreningslivet med billiga lokaler, riv inte Nacka station, öppna en mötesplats för äldre i Finntorp…
Kontakta / följ mig
Upptäck mer från Nyheter från västra Sicklaön mellan Nacka, Sjöstaden & Södermalm
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
